Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Karl X"

Från Skolbok

m
m
 
(4 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 5: Rad 5:
 
Han var kusin med drottning Kristina och barn till landsflyktiga föräldrar som flytt till Sverige från Tyskland under 30-åriga kriget. Han var en udda fågel vid hovet. Hans morfar var Karl IX, morfarsfar var Gustav Wasa, vilket gjorde att han kunde kräva rätten till kronan om Kristina dog barnlös, något Axel Oxenstiärna visste om och ogillade skarpt. Samtidigt bestod hans släkt av fattiga landsflyktiga grevar som fått rätt att bo i Sverige på nåder.  
 
Han var kusin med drottning Kristina och barn till landsflyktiga föräldrar som flytt till Sverige från Tyskland under 30-åriga kriget. Han var en udda fågel vid hovet. Hans morfar var Karl IX, morfarsfar var Gustav Wasa, vilket gjorde att han kunde kräva rätten till kronan om Kristina dog barnlös, något Axel Oxenstiärna visste om och ogillade skarpt. Samtidigt bestod hans släkt av fattiga landsflyktiga grevar som fått rätt att bo i Sverige på nåder.  
  
Under 30-åriga kriget skickades Karl ut i krig och fick tjäna under Lennart Torstensson, en skicklig härförare som var en god lärare åt den unge adelsmannen. När han sedan återvände till Sverige hade hans medhjälpare i hovet kommit på en plan. Om han gifte sig med Kristina, sin kusin, skulle han vara garanterad tronen. Han började uppvakta henne, men hon avböjde vänligt men bestämt alla försök. Karl trodde nog att alla chanser var förbrukade när Kristina, helt oväntat, abdikerade 1654 till förmån för honom och han utnämndes till kung Karl X Gustav, bara 32 år gammal.
+
Under 30-åriga kriget skickades Karl ut i krig och fick tjäna under Lennart Torstensson, en skicklig härförare som var en god lärare åt den unge adelsmannen. När Karl sedan återvände till Sverige hade hans vänner i hovet kommit på en plan. Om han gifte sig med Kristina, sin kusin, skulle han vara garanterad tronen. Han började uppvakta henne, men hon avböjde vänligt men bestämt alla försök till frierier. Karl trodde nog att alla chanser var förbrukade när Kristina, helt oväntat, abdikerade 1654 till förmån för honom och han utnämndes till kung Karl X Gustav samma dag, bara 32 år gammal.
  
Karl X Gustav regerade bara i sex korta år (1654-1660), men det var sex år fyllda av krig och konflikter. Det första kriget förde han mot Polen. Det var ett tufft land och polackerna gjorde hårt motstånd. Karl var tvungen att flytta stora delar av sin armé till Polen och då passade Danmark på att starta krig mot Sverige. När kungen fick reda på vad Danskarna höll på med förde han ut trupperna ur Polen och tågade mot Danmark istället. Kriget blev kort och Danmark besegrades genom att Karl X Gustav gjorde en djärv attack över isarna mellan Själland, Fyn och fastlandet (se nedan). Freden i Roskilde 1658 var antagligen det hårdaste fredsavtal landet någonsin skrivit under. Danskarna tvungna att lämna ifrån sig: Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondheims län samt ön Bornholm.
+
Karl X Gustav regerade bara i sex korta år (1654-1660), men det var sex år fyllda av krig och konflikter. Det första kriget förde han mot Polen. Det var ett besvärligt krig där Karl hade svårt att få med sig fler länder på sin sida mot Polen samtidigt som polackerna gjorde hårt motstånd. Karl var tvungen att flytta stora delar av den svenska armén till Polen och då passade Danmark på att starta krig mot Sverige. När kungen fick reda på vad Danskarna höll på med förde han ut trupperna ur Polen och tågade mot Danmark istället. Kriget blev kort och Danmark besegrades genom att Karl X Gustav gjorde en djärv attack över isarna mellan fastlandet, Fyn och Själland (se nedan). Freden i Roskilde 1658 var antagligen det hårdaste fredsavtal Danmark någonsin undertecknat. Danskarna blev tvungna att lämna ifrån sig: Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondheims län samt ön Bornholm.
  
När det gått något år fick Karl X Gustav för sig att han skulle erövra hela Danmark. Han riktade in attacken rakt mot huvudstaden Köpenhamn, men misslyckades och blev besegrad, delvis eftersom Danmark slutit förbund med Nederländerna och med hjälp av fartyg och soldater från dem blev Danmark för svårt att besegra. I freden 1660 återfick Danmark Trondheims län och ön Bornholm.
+
När det gått något år fick Karl X Gustav för sig att han skulle erövra hela Danmark och göra landet svenskt. Han riktade in attacken rakt mot huvudstaden Köpenhamn, men misslyckades och blev besegrad, delvis eftersom Danmark slutit förbund med Nederländerna och med hjälp av nederländska fartyg och soldater blev Danmark för svårt att besegra. I freden 1660 återfick Danmark Trondheims län och ön Bornholm.
  
  
Rad 23: Rad 23:
 
Under kriget mot Danmark, före freden i Roskilde, gjorde karl X Gustav en militär chansning som gått till historien. Den svenska hären marscherade från Polen och kom fram till Danmark från sydost. Man tågade snabbt in i Jylland som var dåligt försvarat och erövrades på kort tid. Därefer tänkte Karl gå rakt mot Köpenhamn, men problemet var hur han skulle få soldaterna över sunden Lilla- och Stora Bält. Till det behövde han mängder med fartyg, men vintern närmade sig och det var riskfyllt att ta ut skepp i strid som kunde drabbas av höststormar eller frysa fast. Vintern blev istället kungens räddare. År 1658 var en av de kallaste vintrarna på flera hundra år. De danska skeppen frös fast i hamn samtidigt som isen bildade en bro för kungens soldater över Lilla Bält.
 
Under kriget mot Danmark, före freden i Roskilde, gjorde karl X Gustav en militär chansning som gått till historien. Den svenska hären marscherade från Polen och kom fram till Danmark från sydost. Man tågade snabbt in i Jylland som var dåligt försvarat och erövrades på kort tid. Därefer tänkte Karl gå rakt mot Köpenhamn, men problemet var hur han skulle få soldaterna över sunden Lilla- och Stora Bält. Till det behövde han mängder med fartyg, men vintern närmade sig och det var riskfyllt att ta ut skepp i strid som kunde drabbas av höststormar eller frysa fast. Vintern blev istället kungens räddare. År 1658 var en av de kallaste vintrarna på flera hundra år. De danska skeppen frös fast i hamn samtidigt som isen bildade en bro för kungens soldater över Lilla Bält.
  
Man ställde upp manskapet och började marschera över isen vid soluppgången den 30:e januari. Det sägs att isen gick som i vågor när de stora skarorna män med hästar, vagnar och kanoner färdades över havsisen. Flera av de tyngre vagnarna sjönk igenom isen och kungen gick ur sin egen tunga vagn i närheten av ön Fyn. Kort därefter sjönk den tomma vagnen genom isen och sjönk till botten tillsammans med sina hästar.
+
Man ställde upp manskapet och började marschera över isen vid soluppgången den 30:e januari. Det sägs att isen gick som i vågor när de stora skarorna med män med hästar, vagnar och kanoner färdades över havsisen. Flera av de tyngre vagnarna sjönk igenom isen och kungen gick ur sin egen tunga vagn i närheten av ön Fyn. Kort därefter brast isen under den tomma vagnen som sjönk till botten tillsammans med sina hästar.
  
Vid fyn kom de i strid mot danskarna för första gången, striden blev kort, men isen brast under kavalleriet och flera hundra ryttare och hästar försvann ner i havets djup.
+
Vid Fyn kom de i strid mot danskarna för första gången, danskarna hade bara 2000 man att försvara ön med så striden blev kort. Den enda större svenska förlusten var när isen brast under ett kavalleriregemente och flera hundra inhyrda tyska ryttarsoldater försvann ner i havets djup tillsammans med sina hästar.
  
Det stora problemet var att ta sig över Stora Bält till ön Själland som Köpenhamn ligger på. Det var mer strömt och isen var tunnare över Stora Bält jämfört med Lilla Bält. Kungen hoppades att kylan skulle hålla i sig, och hans chansning lyckades. Varje dag skickades patruller ut för att mäta isens tjocklek och efter några dagar meddelade man att det frusit tillräckligt. Natten mellan 4:e och 5:e februari började marschen över isen till Själland. En fransman som var med i fälttåget berättade senare om färden "''över detta till­frusna hav, där trampet av de många hästarna tinat upp snön och isen, så att det ibland var mer än två fots (60 cm) vatten på isen. Flera slädar körde under natten fel, råkade ut för svag is och försvann i djupet.''"  
+
Efter erövringen av Fyn var det stora problemet att ta sig över Stora Bält till ön Själland som Köpenhamn ligger på. Det var mer strömt och isen var tunnare över Stora Bält jämfört med Lilla Bält. Kungen hoppades att kylan skulle hålla i sig, och hans chansning lyckades. Varje dag skickades patruller ut för att mäta isens tjocklek och efter några dagar meddelade man att det frusit tillräckligt. Natten mellan 4:e och 5:e februari började marschen över isen till Själland. En fransman som var med i fälttåget berättade senare om färden "''över detta till­frusna hav, där trampet av de många hästarna tinat upp snön och isen, så att det ibland var mer än två fots (60 cm) vatten på isen. Flera slädar körde under natten fel, råkade ut för svag is och försvann i djupet.''"  
  
 
Den 8:e februari nådde de första svenska trupperna Själlands stränder, något som spred panik bland danskarna. De hade aldrig trott att en arme skulle kunna ta sig över på isen. Paniken spred sig bland trupperna och de kapitulerade. Karl X Gustav hade spelat ett högt spel med många chansningar, men i slutändan stod han som vinnare, något som fredsavtalet i Roskilde var bevis för.
 
Den 8:e februari nådde de första svenska trupperna Själlands stränder, något som spred panik bland danskarna. De hade aldrig trott att en arme skulle kunna ta sig över på isen. Paniken spred sig bland trupperna och de kapitulerade. Karl X Gustav hade spelat ett högt spel med många chansningar, men i slutändan stod han som vinnare, något som fredsavtalet i Roskilde var bevis för.
Rad 46: Rad 46:
  
 
samtliga bilder från Wikimedia Commons
 
samtliga bilder från Wikimedia Commons
 +
 +
====[[Historia från vikingatiden till stormaktstiden, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ====
  
  
 
[[Kategori: Historia]]
 
[[Kategori: Historia]]

Nuvarande version från 22 april 2013 kl. 17.42

369px-S%C3%A9bastien_Bourdons-Karl_X_Gustav.jpg

Med Karl X Gustav började något man ibland kallar för ”den karolinska eran” i Sverige eftersom det är tre kungar efter varandra under stormaktstiden som heter Karl.

Han var kusin med drottning Kristina och barn till landsflyktiga föräldrar som flytt till Sverige från Tyskland under 30-åriga kriget. Han var en udda fågel vid hovet. Hans morfar var Karl IX, morfarsfar var Gustav Wasa, vilket gjorde att han kunde kräva rätten till kronan om Kristina dog barnlös, något Axel Oxenstiärna visste om och ogillade skarpt. Samtidigt bestod hans släkt av fattiga landsflyktiga grevar som fått rätt att bo i Sverige på nåder.

Under 30-åriga kriget skickades Karl ut i krig och fick tjäna under Lennart Torstensson, en skicklig härförare som var en god lärare åt den unge adelsmannen. När Karl sedan återvände till Sverige hade hans vänner i hovet kommit på en plan. Om han gifte sig med Kristina, sin kusin, skulle han vara garanterad tronen. Han började uppvakta henne, men hon avböjde vänligt men bestämt alla försök till frierier. Karl trodde nog att alla chanser var förbrukade när Kristina, helt oväntat, abdikerade 1654 till förmån för honom och han utnämndes till kung Karl X Gustav samma dag, bara 32 år gammal.

Karl X Gustav regerade bara i sex korta år (1654-1660), men det var sex år fyllda av krig och konflikter. Det första kriget förde han mot Polen. Det var ett besvärligt krig där Karl hade svårt att få med sig fler länder på sin sida mot Polen samtidigt som polackerna gjorde hårt motstånd. Karl var tvungen att flytta stora delar av den svenska armén till Polen och då passade Danmark på att starta krig mot Sverige. När kungen fick reda på vad Danskarna höll på med förde han ut trupperna ur Polen och tågade mot Danmark istället. Kriget blev kort och Danmark besegrades genom att Karl X Gustav gjorde en djärv attack över isarna mellan fastlandet, Fyn och Själland (se nedan). Freden i Roskilde 1658 var antagligen det hårdaste fredsavtal Danmark någonsin undertecknat. Danskarna blev tvungna att lämna ifrån sig: Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondheims län samt ön Bornholm.

När det gått något år fick Karl X Gustav för sig att han skulle erövra hela Danmark och göra landet svenskt. Han riktade in attacken rakt mot huvudstaden Köpenhamn, men misslyckades och blev besegrad, delvis eftersom Danmark slutit förbund med Nederländerna och med hjälp av nederländska fartyg och soldater blev Danmark för svårt att besegra. I freden 1660 återfick Danmark Trondheims län och ön Bornholm.


Slutet

Karl X Gustav hade haft stora planer på att göra Sverige till en stormakt och han lyckades i en del av sina strävanden. Däremot erövrade han varken Danmark eller delar av Polen. Mycket tyder på att han var en duktig härförare, men en mindre duktig diplomat. Han dog i lunginflammation 1660 och det hans strävanden ändå uppnådde var att ge hans enda son en bra start som blivande kung i ett land med både lättförsvarade och välförsvarade gränser utan att landet befann sig i ett enda krig.

Tåget över Bält

T%C3%A5get_%C3%B6ver_b%C3%A4lt2.jpg


Under kriget mot Danmark, före freden i Roskilde, gjorde karl X Gustav en militär chansning som gått till historien. Den svenska hären marscherade från Polen och kom fram till Danmark från sydost. Man tågade snabbt in i Jylland som var dåligt försvarat och erövrades på kort tid. Därefer tänkte Karl gå rakt mot Köpenhamn, men problemet var hur han skulle få soldaterna över sunden Lilla- och Stora Bält. Till det behövde han mängder med fartyg, men vintern närmade sig och det var riskfyllt att ta ut skepp i strid som kunde drabbas av höststormar eller frysa fast. Vintern blev istället kungens räddare. År 1658 var en av de kallaste vintrarna på flera hundra år. De danska skeppen frös fast i hamn samtidigt som isen bildade en bro för kungens soldater över Lilla Bält.

Man ställde upp manskapet och började marschera över isen vid soluppgången den 30:e januari. Det sägs att isen gick som i vågor när de stora skarorna med män med hästar, vagnar och kanoner färdades över havsisen. Flera av de tyngre vagnarna sjönk igenom isen och kungen gick ur sin egen tunga vagn i närheten av ön Fyn. Kort därefter brast isen under den tomma vagnen som sjönk till botten tillsammans med sina hästar.

Vid Fyn kom de i strid mot danskarna för första gången, danskarna hade bara 2000 man att försvara ön med så striden blev kort. Den enda större svenska förlusten var när isen brast under ett kavalleriregemente och flera hundra inhyrda tyska ryttarsoldater försvann ner i havets djup tillsammans med sina hästar.

Efter erövringen av Fyn var det stora problemet att ta sig över Stora Bält till ön Själland som Köpenhamn ligger på. Det var mer strömt och isen var tunnare över Stora Bält jämfört med Lilla Bält. Kungen hoppades att kylan skulle hålla i sig, och hans chansning lyckades. Varje dag skickades patruller ut för att mäta isens tjocklek och efter några dagar meddelade man att det frusit tillräckligt. Natten mellan 4:e och 5:e februari började marschen över isen till Själland. En fransman som var med i fälttåget berättade senare om färden "över detta till­frusna hav, där trampet av de många hästarna tinat upp snön och isen, så att det ibland var mer än två fots (60 cm) vatten på isen. Flera slädar körde under natten fel, råkade ut för svag is och försvann i djupet."

Den 8:e februari nådde de första svenska trupperna Själlands stränder, något som spred panik bland danskarna. De hade aldrig trott att en arme skulle kunna ta sig över på isen. Paniken spred sig bland trupperna och de kapitulerade. Karl X Gustav hade spelat ett högt spel med många chansningar, men i slutändan stod han som vinnare, något som fredsavtalet i Roskilde var bevis för.


640px-Satellite_image_of_Denmark_in_July_2001.jpg

Källor

Nya ”Ur folkens liv 3”, Torsten Eklund, Karl-Gustav Thor & Alf Åberg, NoK 1991 ISBN 91-27-60195-1

http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_X_Gustav

http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5get_%C3%B6ver_B%C3%A4lt

Bildkällor

samtliga bilder från Wikimedia Commons

Åter till historiebokens register,