Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Inbördeskriget i Syrien - inledningen"

Från Skolbok

m
m
Rad 83: Rad 83:
 
===Legoknektarna===
 
===Legoknektarna===
  
Från allra första början uppmanades sunnimuslimska män i andra länder till väpnad Jihad och att ta sig till Syrien för att slåss  mot Al Assad och hans regim. Att de inte hade någon koppling till Syrien gjorde ingenting, bara de var villiga att slåss för islam, mot shiamuslimerna. Utbildning och vapen bekostades till stor del av Saudiarabien och USA. Efter 2014 var det främst IS som tog emot utländska soldater. Den stora mängden utländska soldater som slogs inom Syriens gränser gjorde att utländska politiker menade att det egentligen var ett krig mellan Syriens regering och resten av världen, och att det inte behövt bli ett krig alls egentligen om inte utländska makter lagt sig i oroligheterna.
+
Från allra första början uppmanades sunnimuslimska män i andra länder till väpnad Jihad och att ta sig till Syrien för att slåss  mot Al Assad och hans regim. Att de inte hade någon koppling till Syrien gjorde ingenting, bara de var villiga att slåss för islam, mot shiamuslimerna. Utbildning och vapen bekostades till stor del av Saudiarabien och i förlängningen av Saudiarabiens allierade USA.  
 +
 
 +
Efter 2014 var det främst ISIS som tog emot utländska soldater. Den stora mängden utländska soldater som slogs inom Syriens gränser gjorde att utländska politiker menade att det egentligen var ett krig mellan Syriens regering och resten av världen, och att det inte behövt bli ett krig alls egentligen om inte utländska makter lagt sig i oroligheterna.
  
  

Versionen från 26 mars 2020 kl. 13.06

Vem är Bashar Al Assad?

Syriens president Bashar Al Assad

Syriens president Bashar Al Assad

Familjen Assad tillhör en shiamuslimsk folkgrupp som heter Alawiter och som främst lever i västra Syrien och Libanon. Bashar Al Assad var, och är, Syriens president sedan år 2000. Hans pappa var den som tog makten i Syrien 1970 och behöll den till sin död 2000. Vid valet år 2000 fanns inga andra kandidater i Baathpartiet än Al Assad. Inga andra partier var tillåtna eftersom Syrien haft undantagslagar ända sedan 1960-talet. Al Assad fick nästan 100% av rösterna.

Al Assad har ända sedan början av sin presidentperiod haft nära samarbete med den shiamuslimska ledningen i Iran och sett både Israel och USA som motståndare.


Varför blev det krig?

Scare-Tactics-Iraqi-girl-631.jpg__800x600_q85_crop.jpg

Jorden värms långsamt upp. Det syns bl.a. på att zonen med högtryck som bildar Nordafrikas öknar långsamt pressas norrut och orsakar torka i länder längre norrut än vanligt, bland annat Syrien. 2008, två år före den arabiska våren, drabbades Syrien av den värsta torkan på 900 år. Brunnar sinade. Bönderna gjorde brunnarna djupare eller grävde nya brunnar vilket gjorde att grundvattennivån sjönk ändå djupare ner i marken. Risken fanns att Syriens inland skulle bli en öken för evigt. För att stoppa det tainförde presidenten hårda lagar mot brunnsborrning. Det i sin tur gjorde att böndernas åkrar torkade ut och bönderna tvingades flytta.

Syrien har alltid varit uppdelad i en västvänlig kust med en välutbildad befolkning och ett inland med lågutbildade människor som varit mer religiösa och hållit hårdare på Koranens lagar. Medellivslängden är lägre än i Europa och familjerna större vilket gör att en stor del av lantbrukarna består av unga människor. På grund av torkan tvingades tusentals lågutbildade bönder in i städerna där de oftast blev arbetslösa, utan hopp om en bättre framtid och lätta att dras med i religiösa fanatiska grupper. Inlandet lämnades mer eller mindre öde samtidigt som städerna blev överbefolkade. För att göra situationen än värre gjorde den extrema torkan i Ryssland sommaren 2010, och det följande stoppet av försäljning av vete från Ryssland till Mellanöstern, att det rådde brist på bröd i Syrien. Många syrier var fattiga och levde på svältgränsen. Så var situationen när den Arabiska våren tog sin början.


Arabiska våren i Syrien

untitled-article-1457988654-body-image-1457990980.jpg

Klottret i Daraa - Din tur doktorn. (Al Assad är utbildad ögonläkare).

Framförallt lågutbildade unga män, som flyttat in till städerna från landsbygden, inspirerades av upproret som börjat i Tunisien där en man tänt eld på sig själv december 2010 i protest mot regeringen. I Syrien började upproret med att några ungdomar målade slagorden Din tur doktorn på en vägg i sin skola.Ungdomarna fängslades av polisen och blev misshandlade under flera dygn i sina celler innan de slutligen fick återvända till sina familjer igen. I protest mot behandlingen av ungdomarna blev det stora demonstrationer 25/3 2011 i staden Daraa, längst i söder. 100 000 människor demonstrerade mot Al Assad, och hur han behandlade sin egen befolkning. Men man demonstrerade också mot den makt som getts till både polisen och militären i landet genom undantagslagarna. Demonstrationen slogs ner brutalt av både polisen och militären som använde pansarvagnar mot civilbefolkningen. Mer än 100 demonstranter dödades, men det enda resultatet var att demonstrationerna spred sig till omkringliggande städer och sedan vidare till Damaskus och landets storstäder längs kusten.

Detta blev starten på oroligheter i hela landet, oroligheter som mötte hårt motstånd från de som styrde landet. Säkerhetstrupper behandlade demonstranterna skoningslöst och de både dödade och fängslade demonstranter utan rättegång innan,

Det demonstranterna främst ville var att få bilda andra politiska partier i landet än Baathpartiet som är det enda som styr, och att man slutade med undantagslagarna som gav militären sin makt, som infördes redan 1963. Antalet demonstranter dödade av Al Assads militärpolis beräknades totalt till över 5000 vid årsskiftet 2011/2012. Civila som dödats av grupper som var mot Al Assad beräknades till drygt 1100.

Ett väpnat uppror mot al Assad och staten började inte förrän den 4/6 i staden Jisr al-Shugur. Obekräftade uppgifter säger att en del av säkerhetsstyrkorna i Jisr gick över tilll demonstranternas sida efter att hemliga polisen avrättat soldater som vägrat att skjuta på civila. Senare tog allt fler demonstranter i Syrien till vapen, och fler och fler soldater gick över till motståndarsidan för att skydda demonstranterna.


Demonstrationen i Daraa


Hur var omvärldens reaktion?

USA:s president Barack Obama krävde att Syrien skulle drabbas av sanktioner. USA:s sanktioner följdes snart av sanktioner från alla större EU länder. Från november 2011 skrev även de arabiska länderna under ett avtal om sanktioner mot Syrien, som bland annat innebär att: syriska tillgångar utomlands beslagtogs, att syrier inte fick resa ut ur landet och att all handel med Syrien förbjöds. Allt för att hjälpa demonstranterna att få till allmänna val och demokrati i Syrien. Det fungerade inte och istället för att hjälpa Syriens befolkning blev situationen istället värre. Inga sanktioner genomfördes genom FN eftersom Ryssland använde sin vetorätt i säkerhetsrådet varje gång resten av världen ville att FN skulle ingripa.


Vilka var motståndet, "oppositionen", mot Al Assad?

Man får skilja på politisk opposition och militär opposition. Den politiska kom först, men den var för splittrad, styrdes från länder utanför Syrien - främst Saudiarabien, och hade inget starkt folkligt stöd. När den politiska vägen inte fungerade tog de militära grupperna över.

2011 bestod oppositionen främst av ungdomar från arbetarklassen och medelklassen, där även kvinnor och medlemmar av andra trosinriktningar än Syriens shiamuslimska ledning, var med. De flesta tillhörde ingen egentlig politisk ideologi, utan var bara intresserade av att införa frihet, rättvisa lagar och grundläggande mänskliga rättigheter i Syrien. De var inga soldater och våldet var ensidigt från Al-Assads sida.


De politiska grupperna

Från hösten 2011 bildades SNC, Syrian National Council - som erkändes som laglig politisk motståndare till Al Assad av många europeiska länder, bland annat Frankrike, England och USA.

2012 bildades dessutom National Coalition for Syrian Revolutionary and Opposition Forces som en överorganisation för många mindre grupper som var mot Al Assad. Främst olika sunnimuslimska grupper, men även kristna grupper som armenierna var med. Gruppen blev allmänt erkänd av omkringliggande arabstater som motsatt part i förhandlingar med Al Assad.

2012 bildades även NCC eller National Coordination Body for Democratic Change som paraplyorganisation för vänsteranhängare och många kurder. NCC samarbetade inte med SNC eller med National Coalition for Syrian Revolutionary and Opposition Forces.


De militära grupperna

2011 bildades FSA Fria Syriska Armén som främst bestod av soldater och poliser som bytt sida från Al Assad till rebellerna. De var störst runt 2012 men tappade senare medlemmar till al-Nusra fronten (al-Qaida i Syrien) och andra islamistiska organisationer. FSA var den grupp som var minst islamistisk och den som västmakterna samarbetade mest med i början av inbördeskriget.

Den sunnimuslimska al-Nusra fronten, eller bara al-Nusra,samarbetade med andra salafist jihadistiska grupper. Gruppen blev en del av upproret från 2011. Det gemensamma målet för dem var att skapa ett mer islamistiskt samhälle i Syrien. Gruppen hade ett nära samarbete med al-Quida i Afghanistan och var al-Qaidas gren i Syrien. Al-Nusra fick ekonomiskt och militärt stöd av både Saudiarabien och USA.


De kurdiska grupperna

kurdish-population-map.jpg

Karta över områden där det bor kurder


Kurdernas militära grupper var ovanliga i Mellanöstern eftersom de har många stridande kvinnor i sina led.

År 2012 var första gången YPG var i strid i Syrien. Gruppen bildades i hemlighet redan 2004 efter Assads övergrepp mot kurdiska grupper i Syrien och bestod av väpnade kurdiska styrkor som kämpade för att ta över norra delen av Syrien och göra den kurdisk. YPG har mycket nära kontakter med turkiska PKK, ett arbetarparti som är förbjudet i Turkiet. Så nära att YPG ibland kallas "PKK:s väpnade gren".

En annan militär organisation var SDF. Även om ledarna var kurder innehöll SDF en mängd icke-kurdiska soldater, även soldater som tillhörde andra religioner än islam. SDF ville skapa ett Syrien där Islam inte var det allra viktigast i samhället.


Legoknektarna

Från allra första början uppmanades sunnimuslimska män i andra länder till väpnad Jihad och att ta sig till Syrien för att slåss mot Al Assad och hans regim. Att de inte hade någon koppling till Syrien gjorde ingenting, bara de var villiga att slåss för islam, mot shiamuslimerna. Utbildning och vapen bekostades till stor del av Saudiarabien och i förlängningen av Saudiarabiens allierade USA.

Efter 2014 var det främst ISIS som tog emot utländska soldater. Den stora mängden utländska soldater som då slogs inom Syriens gränser gjorde att utländska politiker menade att det egentligen var ett krig mellan Syriens regering och resten av världen, och att det inte behövt bli ett krig alls egentligen om inte utländska makter lagt sig i oroligheterna.


De länder sunnimuslimska legosoldater kom från, även Sverige har bidragit med soldater


Övriga grupper som var i opposition

De som beskrivits var de stora grupperna. Förutom dem fanns en uppsjö av mindre grupper, som:

  • Muslimska brödraskapet, som angripit Al Assads styre tidigare. Organisationen var förbjuden i Syrien sedan 1980 och finns på många ställen i arabvärlden. De blev aldrig någon viktig part i inbördeskriget.
  • Coalition of Secular and Democratic Syrians, som innehöll många minoritetsgrupper.
  • Syrisk turkmenska samlingen, samt motståndarna: Syrisk turkmenska blocket som var för Al Assads styre
  • SNDC eller Syrian National Democratic Council, som strävade efter att avsätta Al Assad men inte göra några andra större förändringar i Syrien.
  • SRGC eller Syrian Revolution General Commission, som var överorganisation för 40 mindre grupper som slogs mot Al Assad
  • Hizb ut-Tahrir som kämpade för en allmän islamifiering av Mellanöstern. Den grundades 1953 och finns på många ställen i arabvärlden.

Totalt fanns över 100 olika smågrupper som kämpade mot Al Assad. Nästan alla var sunnimuslimska.


Källor

https://en.wikipedia.org/wiki/Syrian_Civil_War

https://en.wikipedia.org/wiki/Bashar_al-Assad

https://en.wikipedia.org/wiki/Syrian_National_Council

https://en.wikipedia.org/wiki/Syrian_opposition


Bildkällor

Bilder från Wikimedia Commons, utom:

Bild på sönderbränd jord: thumbs-media.smithsonianmag.com/filer/Scare-Tactics-Iraqi-girl-631.jpg__800x600_q85_crop.jpg

Klottret i Daraa: news-images.vice.com/images/2016/03/14/untitled-article-1457988654-body-image-1457990980.jpg

Karta över kurdernas område: en.beirutme.com/wp-content/uploads/2014/06/kurdish-population-map.jpg

Karta över ursprung för sunnimuslimska rebeller: www.washingtonpost.com/resizer/xEnhtJylA5eWEX7S_jQRuBZuwrQ=/1440x0/smart/arc-anglerfish-washpost-prod-washpost.s3.amazonaws.com/public/4T76BGZUTY7AREGITLWJA4AMDI.jpg


Åter till kapitel om tiden 1945-