Åtgärder

Hur tillverkades brons under bronsåldern?

Från Skolbok

Brons är en "legering". Det betyder att den är en blandning av olika metaller och inte kan hittas naturligt. Brons är en blandning av ungefär 9/10 koppar och 1/10 tenn. Både koppar och tenn kan hittas naturligt.


Hur fick man fram koppar?

Koppar är känt från slutet av stenåldern. Smältpunkten är runt 1100 grader. I en vanlig lägereld blir temperaturen maximalt 750 grader. Alltså måste de tidiga kopparsmederna ha lärt sig hur man smälter koppar i ugnar. Troligen lånade man de kunskaperna från krukmakarna som brände lera i ugnar med temperaturer över 1000 grader. Kopparmalmen krossas i småbitar och hettas upp i ugnen tills den når smältpunkten. Då rinner kopparen ur malmen och bildar en kopparklump i ugnens botten.


Kopparmalm är ofta grönfärgad av ärg. Koppar rostar nämligen inte som järn gör utan den ärgar i kontakt med vatten. Ärgen har en speciell grön färg och har man bara lärt sig att färgen visar var koppar finns är det också lätt att hitta kopparmalm.

lomas6.jpg

Kopparmalm


Var hittade man koppar?

Under bronsåldern fanns inga kända platser i Sverige där man kunde hitta koppar. Därför var man tvungen att köpa all koppar från handelsmän som kom till Sverige från andra länder. De största fyndigheterna i Europa fanns i Alperna och runt Medelhavet. Ön Cypern har t.ex. gett namn till det gamla namnet på koppar – Cyprium, eller "metallen från Cyprus".


Hur fick man fram tenn?

Tenn kan hittas naturligt i bäckar och går att vaska fram på samma sätt som man vaskar guld eftersom tennklumparna är tyngre än sanden och stenarna runtomkring. Precis som guldklimpar i en bäck är tyngre än sand och sten runtomkring. Tenn som vaskas fram är anonymt svart-grå till färgen och svår att skilja med blotta ögat från annan sand och sten på bottnen. Tenn har låg smältpunkt, bara ca 230 grader.

TIN%20ORE%20FROM%202%20MINES(1).jpg

Framvaskad tennmalm i Kongo-Kinshasa, nutid


Var hittade man tenn?

Man började använda tenn för runt 5000 år sedan. Det fanns tenngruvor på några få platser i hela Europa där man bröt tennmalm ur berget, men under bronsåldern användes främst framvaskat tenn från Devon och Cornwall i sydvästra England för bronsframställning över stora delar av den kända världen. Tenn var, och är, mycket mer sällsynt än koppar.


Varför blandar man koppar och tenn till brons?

Fördelen med brons är att den blir mer lättflytande, hårdare, får lägre smältpunkt och färre luftbubblor i metallmassan än vad ren koppar har. Alla egenskaperna var att föredra, speciellt eftersom man alltid göt större föremål, till skillnad från under järnåldern när man smidde t.ex. svärd.


Kan man blanda andra metaller till brons?

Ja, men då kallas det inte brons. Blandar man koppar med metallen zink får man t.ex. legeringen mässing. I början av bronsåldern blandade man ut kopparn med arsenik istället för tenn. Troligen var det inte meningen eftersom kopparmalm vid Medelhavet innehåller höga halter av arsenik naturligt. Det gav ändå en ledtråd om att kopparen kunde förbättras om man blandade ut den.


Hur gick det till att gjuta t.ex. ett bronssvärd?

Man var tvungen att ha tillräckligt med koppar och tenn, eller trasiga bronsföremål man kunde gjuta om. Sedan behövdes en ugn med mycket ved och blåsbälgar för att att få upp bronsen i smälttemperatur. Brons smälter runt 800 grader och blir lättflytande som vatten vid ungefär 1100 grader.


Man lade metallen i en degel, dvs. en skål av lera eller sten som inte smälter när metallen smälter. Sedan behövdes en gjutform som hade formen av ett svärd. Det fanns två sätt att skapa en gjutform. Endera högg man ut den ur en mjuk stensort som täljsten eller skiffer och tillverkade gjutformen i två halvor, eller så tillverkade man den av lera som bränts så att den blev hård med en kärna av vax som smältes ur innan den smälta bronsen fylldes på. På det viset fick bronsföremålet exakt samma form som vaxföremålet. Det är lättare att göra fina detaljer på det sättet, men gjutformen kan bara användas en gång eftersom den måste slås sönder för att man skall kunna få fram det färdiga föremålet.


Gjutformen begravdes i sand nästan ända upp till kanten där påfyllnadshålet var. Den smälta metallen hälldes i gjutformen. Om gjutformen skulle spricka, hölls den ändå ihop av den hårdpackade sanden runtomkring.


Sedan fick man vänta några dygn tills bronset i gjutformen var helt kall, Ibland misslyckades det och då fick man gjuta om bronset. Lyckades det var det bara att slipa rent svärdet från gjutrester och skärpa eggen med en slipsten. Det går att få bronsvapen lika vassa som ett rakblad.


800px-Nebra_Schwerter.jpg

Bronssvärd från bronsåldern hittade i Nebra, Tyskland


Källor

http://en.wikipedia.org/wiki/Copper

http://en.wikipedia.org/wiki/Tin

http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze


Bildkällor

Kopparmalm: www.mining-technology.com/projects/lomas/images/lomas6.jpg

Tennmalm: actionnownetwork.com/home/contents/wp-content/uploads/TIN%20ORE%20FROM%202%20MINES(1).jpg

Bronssvärd: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Nebra_Schwerter.jpg/800px-Nebra_Schwerter.jpg


Åter till historiebokens register,