Åtgärder

Havsströmmar

Från Skolbok

Version från den 16 januari 2013 kl. 09.45 av Ingemar (Diskussion | bidrag) (Ytströmmarna (temperatur- och vinddrivna))

Lämplig för högstadiet.

Klimatet på en plats påverkas av olika faktorer. En sådan är havsströmmarna. Om det finns varma havsströmmar i närheten blir klimatet mildare och regnigare än annars och finns det kalla havsströmmar i närheten blir klimatet torrare och kallare än annars.


Ytströmmarna (temperatur- och vinddrivna)

Ytströmmarna i världshaven.

Som du ser på bilden är världshaven fyllda med både varma (röda pilar) och kalla (blå pilar) vattenströmmar. Man anser att det är tre olika faktorer som skapar havsströmmarna.


Den första är vindarna i luften som gör att vattnet börjar röra sig och bilda strömmar. Vindarna påverkar strömmarna ner till ungefär 100 meters djup.


Den andra är skillnad i temperatur och salthalt som avgör om vattnet i en havsström blir tyngre eller lättare än omgivande vatten. I stilla havet är ytvattnet normalt mellan +25-+28 grader Celsius. I polartrakterna är alltid ytvattnet runt noll grader, det kan t.o.m. vara under noll eftersom vatten med hög salthalt som rör sig hela tiden inte fryser till is. Vatten värms upp vid ekvatorn och flyter mot polerna samtidigt som vatten som kylts ner vid polerna rinner mot ekvatorn. Det kan ge litet oväntade effekter. Här i Sverige borde vi ha haft samma klimat som i norra Kanada, men istället har vi ett behagligt klimat tack vare den varma Golfströmmen utanför Norges kust. Om man kommer till Afrikas kust, längst ner i sydväst, kan man stöta på pingviner som färdats från Antarktis med den kalla strömmen som passerar utanför kusten. Om du tittar noga på kartan ser du att alla kontinenters västkuster på södra halvklotet har en kall ström som passerar utanför. Det är jättebra för när kallt,näringsrikt vatten och varmt vatten möts bildas mängder med plankton och skaldjur som blir mat till mängder av fisk som vi sedan kan fånga och äta.


Den tredje orsaken till att strömmar bildas är tidvattnet som bildas när haven påverkas av gravitationen från solen och månen (se mer här: Tidvatten).


Ytströmmarna bildar också jättestora snurror och om man till exempel slänger ut en flaskpost i vattnet i en havsström kommer flaskposten att färdas runt, runt innan den till slut flyter iland längs någon kust i närheten av snurran. En nackdel med detta är att länder som har sin kust nära en snurra drabbas av att kusterna smutsas ner med allt skräp som alla andra kastar ut från skeppen som passerar genom snurran.


Snurrorna roterar medsols på norra halvklotet, men motsols på södra halvklotet. Orsaken till det är att vindarna som påverkar havsytan påverkas av jordens rotation. Rotationen gör att vindarna, som normalt skulle blåst direkt mot ekvatorn, istället blåser från NO/SO och roterar åt olika håll norr- och söder om ekvatorn. Ett fint ord för att vindarna påverkas av rotationen är coriolis effekten. (Läs mer: Vindar).

Djuphavsströmmarna (temperatur- och saltdrivna)

Djuphavsströmmarna i världshaven.

Det vi inte ser är att under ytan finns ett annat system av strömmar som ”rinner” fram och har en vattenmängd som är större än Amazonflodens. Det som driver det systemet är två faktorer:

Den första är att vatten som är runt +4 grader Celsius är som tyngst, tyngre än både varmare och kallare vatten, och sjunker till botten.

Den andra är vattnets salthalt. Ju mer salt som vattnet innehåller, ju tyngre blir det, och tvärtom. Färskvatten flyter alltid ovanpå saltvatten.


Kallt, salt vatten sjunker till havsbottnen vid nordpolen. Det flyter på havsbottnen ner mot Antarktis där också kallt, salt vatten sjunker till botten. När vatten värms upp vid ekvatorn flyter överskottet iväg, men det bildas ingen grop i haven utan det "tomrummet" fylls av att kallt vatten sugs up från havsbottnen och värms. Det varma vattnet färdas i de övre vattenlagren i havet innan det återkommer till ytan, kyls ner och sjunker till bottnen. Denna rundgång kallas ibland för ”havens rullband”.


De strömmar som finns i haven under 100 meters djup är samtliga orsakade av skillnader i temperatur och salthalt, men den här typen av strömmar kan också förekomma i grundare vatten.

Golfströmmen

Golfströmmen.

Utanför vår kust har vi Golfströmmen. Den börjar som vatten som värms upp i den varma ”Mexikanska golfen”, ett grunt hav öster om Mexiko och som får ett extra tillskott av varmt vatten från strömmar som rinner upp längs Sydamerikas kust. Överskottet av varmvatten flyter norrut i Atlanten. Orsaken till att det dras norrut är att kallt, salt vatten sjunker till havsbottnen vid Nordpolen. Det ”tomrummet” måst fyllas och det fungerar som en pump som drar upp det varma vattnet från Mexikanska golfen. Det är tur för oss, för blandningen av det varma vattnet i Golfströmmen och det kalla polarvattnet gör att norra Atlanten är ett av världens bästa fiskevatten.

Läs mer: Golfströmmen.

Om det blir varmare

Om polarisen smälter blandas smältvattnet ut med Atlantens saltvatten och då kommer salthalten att minska i Norra ishavet. Det skulle göra att mindre mängd vatten sjunker till havsbottnen. Om temperaturen på jorden samtidigt stiger blir det ändå mindre vatten som sjunker till havsbottnen och risken är stor för att ”pumpen” som driver Golfströmmen skulle stanna. Då skulle troligtvis Golfströmmen att ta en väg söder om Storbritannien, driven av den mindre ”pump” som det väldigt salta vattnet som rinner ut ur Medelhavet skapar.

El Niño

El Niño.


El Niño är en händelse som uppstår kring jultid (El Niño = pojken, syftar på Jesusbarnet) vart fjärde till vart sjunde år. Då strömmar det inte längre upp kallt vatten längs Sydamerika kust utan vattnet är varmt. Hela jordens medeltemperatur ökar något när det blir en El Niño. Områden som normalt sett har mycket regn, som t.ex. Amazonas, drabbas av torka samtidigt som områden som normalt sett har det mycket torrt, som t.ex. Kenya och Etiopien, drabbas av översvämningar. En El Niño håller normalt på 1-1.5 år innan allt återgår till det vanliga igen.

Jutska strömmen

En ström som påverkar oss i Sverige är den Jutska strömmen som driver in kallt, salt vatten längs västkusten och i förlängningen in i Östersjön. Den följer danska västkusten och möter en ström från Östersjön som heter den Baltiska strömmen som sedan går ihop med den Norska kustströmmen och bildar på det viset en snurra som snurrar motsols trots att den finns på norra halvklotet. Att strömmen driver in kallt, salt, näringsrikt vatten från Nordsjön är bra för vårt fiske. Nackdelen med den strömmen är att den tar med sig alla möjliga sopor som slängs i Nordsjön, Kattegatt och Skagerack och lämpar av det på vår svenska Västkust. Det är därför kusten mellan Norska gränsen och Göteborg drabbas så hårt av sopor från alla länder som har kust mot samma hav.

strom.jpeg

Sopor i strömmar

I de stora strömvirvlarna på världshaven samlas skrot som vi människor slängt under århundradena, och främst plast eftersom plast ofta är lättare än vatten. Detta är ett otrevligt hot för framtiden. Den största "soptippen" i haven finns i Stilla havet, är dubbelt så stor som staten Texas i USA och består helt och hållet av skräp och sopor.


Källor

PULS geografi NoK, 2003, ISBN 91-27-75718-8

http://en.wikipedia.org/wiki/Ocean_currents

http://oceanservice.noaa.gov/education/tutorial_currents/lessons/currents_tutorial.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/El_Ni%C3%B1o

Bild på Jutska strömmen:

www.vattenkikaren.gu.se/fakta/ovrigt/eutrofie/strom.jpeg


Åter till geografibokens register