Åtgärder

Grundskoleboken tio år senare

Från Skolbok

Mitt inlägg i grundskolebokens Facebookgrupp 20201010


2010-10-01 registrerade jag "Grundskoleboken". Jag hade en vision, en dröm och en plan. Leende tittar jag ut från en bild från 2010, full av tillförsikt och förväntan. https://www.grundskoleboken.se/wiki/Min_dr%C3%B6m


Tanken var att om hundra lärare skrev ihop ett enda kapitel var motsvarande de som finns i deras läroböcker, skulle lärare inte längre behöva köpa läroböcker. Alla som någon gång läst på universitet vet hur man gör och alla examinerade lärare har studerat på högskolor och universitet.


Att lärobokskapitlen publiceras på Internet gör dessutom texterna lätta att både läsa och kopiera med vilken dator eller mobil som helst med internetkontakt.


Dessutom skulle innehållet i läroböckerna få en större bredd när böckerna skrivs av aktiva lärare som vet vad eleverna behöver och efterfrågar, istället för av specialister i ämnet som arbetar på olika universitet och högskolor med dålig kontakt med verkligheten i grundskolorna.


Det blev inte så. 1/10 i år har grundskoleboken funnits i tio år och till dags dato är det jag själv som skrivit i princip alla artiklarna på wikin.


Vad beror det på? Vad gick sett? Varför blev det inte som jag drömde om, den där gången 2010?


Jag har funderat mycket på det själv och kommit fram till några faktorer:


1: Lärare har lite tid. Bland alla andra uppgifter i livet har skrivandet av ett kapitel till en lärobok i grundskolan låg prioritering. Lärare tar tacksamt emot det andra gjort, för att spara tid, men har sällan den tiden själva när de står mitt i livspusslet.


2: En hel del lärare undviker att publicera saker till andra lärare, av risk för kritik.


3: Personligen tycker jag att det är roligt att skriva lärobokstexter. Det är en hobby för mig som kombineras med att det jag gör kan delas med alla andra genom wikin. Jag misstog mig på antalet lärare som delar den hobbyn.


4: Det är inte helt enkelt att skriva i en wiki. Det kräver en viss syntax som kan tyckas svår att lära sig till en början. Den tröskeln, tillsammans med rädslan för att göra fel, kan säkert avhålla vissa från att skriva.


5: Vi förväntar oss att de som skriver läroböcker är någon sorts ultimata experter på pedagogik, metodik och det ämne läroboken täcker och att alla läromedel är expertgranskade, men redan 1991 försvann alla krav på att läromedel skulle vara expertgranskade före publicering. Vilken lärare som helst kan skriva läroböcker, det är bara det dåliga självförtroendet, när man mäter sig mot någon annan som egentligen inte finns och som man tror är mycket duktigare, som hindrar.


6: Jag tror många lärare drar sig lite för att både använda- och bidra med materiel just på grund av att det är en wiki och därför kopplas ihop med wikipedia, som i sin tur allmänt ses som en osäker källa.


7: Ingen betalar för det som skrivs. Allt är ideellt. Tvärtom förlorar jag pengar varje år på hyra av serverplats och domännamn. Wikin är dessutom avsiktligt reklamfri eftersom den vänder sig till barn och ungdomar. Jag kan dock tänka mig att det finns de som tänker att "om jag skriver något vill jag ha betalt och får jag inte betalt så skriver jag inte heller".


8: Grundtanken var att wikin skulle vara så öppen som möjligt för att locka till sig så många skribenter som möjligt, men jag hade inte räknat med spamtrollen. Innan jag började begränsa tillgängligheten skapades över hundra spamsidor om dagen. För att rädda wikin var jag helt enkelt tvungen att stänga ner den till den grad att medlemskap bara ges på begäran.


Allt detta sammantaget gör att det är de ämnen jag undervisar i, SO-ämnena och svenska, som fått i särklass flest artiklar. Vilket jag tycker är synd. Jag tror fortfarande att grundskolebokens idé har en plats i skolverkligheten. Frågan är bara hur den idén ska realiseras nu när det är bevisat att en wiki inte fungerar för ändamålet.

//Ingemar Wiklund - Kållekärr 20201010