Åtgärder

Franska revolutionen, borgarna tar makten

Från Skolbok

Version från den 2 oktober 2017 kl. 11.28 av Ingemar (Diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Nationalförsamlingens ledning kom främst från borgarklassen. Det var: advokater, lärare, författare och läkare. Nu hade de äntligen chansen att ta ifrån adeln och prästerna deras privilegier de haft sedan medeltiden och föra över dem på sig själva.


Vad hände i Paris?

Efter Bastiljens fall var Paris i upprorsmännens händer. Fattiga parisare tog en gruvlig hämnd på på de av kungens tjänstemän som inte hann fly i tid. Huvuden bars omkring på pålar genom stadens gator. Nationalförsamlingen skulle försvaras till varje pris.

Huvuden på pålar

Huvuden på pålar


Vad hände på landsbygden?

Nyheten om vad som hänt i Paris spred sig på landsbygden. I många byar följde man parisarnas exempel. Adelns gods plundrades. Adelsmän flydde eller slogs brutalt ihjäl. Andra sköts eller brändes levande tillsammans med sina gods. Under jubel och rop brände bönderna skattelängder och kontrakt som tvingat dem att betala avgifter och arrenden till de adliga godsägarna. Över 20 000 adelsmän flydde från Frankrike tillsammans med sina familjer. Revolutionärer tog över kontrollen över Frankrikes 26 största städer med tillhörande landsbygd. Upproret blev känt som ”Den stora rädslan” ( "la Grande peur").


Vad hände i Nationalförsamlingen?

Våldet i Paris och på landsbygden skrämde medlemmarna i Nationalförsamlingen. Det här var inget de planerat eller ens förväntat sig. Många adelsmän och präster kände sig hotade till livet. De gick med på att förlora alla sina privilegier om det kunde lugna stämningen i Frankrike.

Den 4:e augusti 1789 antog församlingen ”Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter”. Den var baserad på de idéer upplysningsfilosoferna fört fram. Man bytte samtidigt ut det gamla sättet att styra landet med ett nytt system som byggde på: lika möjligheter oavsett stånd, yttrandefrihet, folksuveränitet - principen att all offentlig makt skall utgå från en folkvald församling och slutligen en representativ regering där alla stånden var likvärdiga. På det viset försvann samtidigt adelns och prästernas olika privilegier.

Men det fanns olösta problem. Skulle t.ex. präster vara skyldig trohet till den romersk-katolska kyrkan eller till den franska regeringen? Och hur mycket makt skulle kungen ha?

Deklarationen om de mänskliga rättigheterna, originalet från 1789

Deklarationen om de mänskliga rättigheterna, originalet från 1789


Vad hände med kungen?

Kungen var vek, men trots allt ganska populär bland befolkningen. Hans fru däremot, drottning Marie Antoinette, var avskydd. Hon var inte från Frankrike utan kom från Österrike. Hennes utsvävningar och lyxliv, samtidigt som folket, svalt hade dragit på sig både missnöje och hat. Det finns ett berömt citat som tillskrivs henne. När man meddelade Marie Antoinette att folket inte hade bröd, svarade hon "men varför kan de inte äta bakelser?" Det är troligen inte är sant, men citatet visar vilken syn de hade på drottningen.

Drottningen Marie Antoinette vid 32 års ålder, 1787

Drottningen Marie Antoinette vid 32 års ålder, 1787

Kungen var inte medgörlig. Många av de nya lagar som Nationalförsamlingen beslutade om, vägrade han att skriva under. Utan underskrift så började de inte att gälla. Det spreds ett rykte i Paris att kungen och drottningen inte ville samarbeta med Nationalförsamlingen och att de var kritiska till revolutionen. Det skapade en häftig reaktion bland folket i staden.


Vad var '"kvinnotåget"?

Kvinnotåget mot Versailles

Kvinnotåget mot Versailles

Kvinnor som demonstrerade i Paris i oktober, när inte mjölet räckte, riktade sin ilska mot kungen och demonstrationen blev till en protestmarsch mot det kungliga slottet Versailles. Fler människor anslöt sig och när kvinnotåget, som det kallades, nådde fram var det nära 20 000 personer starkt. Man krävde att kungen skulle lämna slottet och flytta till Paris. Folkmassan plundrade delar av slottet. Vakter dödades i striderna innan folkmassan lyckats avväpna palatsvakten och kungens livvakter.

Mot sin vilja tvingades kungafamiljen flytta ut ur sitt slott och följa med kvinnorna tillbaka till huvudstaden tillsammans med sin avväpnade livvakt. Det var tydligt för Nationalförsamlingen att man höll på att tappa greppet om revolutionen. Kunde folket ge sig på kungafamiljen kunde de ge sig på vem som helst.


Vad hände med kyrkan?

Insamling av kyrkans ägodelar

Insamling av kyrkans ägodelar

Man bestämde att allt kyrkorna och klostren ägde skulle föras över till staten, och på den här tiden ägde kyrkan 10% av all jordbruksmark (adeln hade 25%) och var en av de största markägarna i Frankrike. Både präster oh biskopar vägrade att följa de nya lagarna. Speciellt på landsbygden där man hade en personlig kontakt med sin bypräst protesterade man vilt mot de nya lagarna och en motrevolution uppstod på många platser


Varför fick inte bönderna mer makt?

Bönderna var nöjda efter att Nationalförsamlingen bildats och revolutionen kommit igång. Deras mål var att bli befriade från det höga skattetrycket, orättvisa kontrakten och de olika sätten adelsmännen missbrukat sin makt mot dem. De hade inget intresse av att fortsätta revolutionen. Det som hände inne i städerna bekymrade inte bönder som levde ute på landsbygden på samma sätt som deras pappa, farfar och farfarsfar levt före dem.

Bönder i arbete


Källor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons

An Introduction to Modern Western Civilization av Edmund Clingan, 2011 - https://books.google.se/books?id=FS3TnrLu7y8C&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

SOL 3000 Levande historia 8, Natur & Kultur Läromedel 2006

Perspektiv på historien 1b, Gleerups 2011


Åter till register för franska revolutionen