Skillnad mellan versioner av "Fågelbajs, det vita guldet"

Versionen från 18 april 2021 kl. 15.01

Guano, fågelbajs.

Du har säkert läst om jordbrukets förändring när den industriella revolutionen började? Att allt större ytor plöjdes upp för att ge mat till en befolkningsmängd som växte explosionsartat. Uppodlingen förde med sig ett stort problem; att åkerjorden tömdes på näring. Efter bara några år av odling sögs för mycket kväve och fosfor ut ur jorden. Kvävet behöver växter för att skapa klorofyll och fosfor behöver växter för att celldelningen ska fungera när de växer. Bönder har i alla tider sett att: bajs från både människor och djur, aska, nedmalda ben och odling av ärtväxter och klöver, har gett bättre skördar, utan att veta varför, att det återger kväve och fosfor till jorden. Och det fungerar, på små åkrar. Med stora uppodlade ytor där bara en enda gröda odlades räckte inte de åtgärderna till längre, och under 1800-talet började världens skördar krympa för varje år som gick.

Lager av guano på Chinchöarna, drygt 60 m djupa

År 1804 passerade den preussiske vetenskapsmannen Alexander von Humboldt den sydamerikanska Västkusten på en upptäcktsresa. Där såg han hur befolkningen tog guano från några små klippöar, Chinchaöarna utanför Perus kust, och spred ut guanon på sina åkrar för att få bättre skördar. Vad är då guano? Det är fågel- och fladdermusbajs som används till gödning. Det kallas så. Lagren av fågelbajs var enorma, över 60 meter på de tjockaste ställena. Humboldt skrev ner sina iakttagelser och tog med guanoprover till Europa, där det blev känt hur bra guano var som gödsel då det innehöll både kväve och fosfor efter fiskresterna. Bajs från gräsätande djur innehåller bara kväve. Von Humboldt kunde nog inte veta vilken enorm guldrush efter "det vita guldet" han skulle skapa.

Humboldtströmmen, pingviner klarar sig ända upp till ekvatorn i strömmen

Och varför finns det så mycket fågelbajs just där, och inte i Sverige? Utanför Sydamerikas kust går en kall havsström. Humboldtströmmen, uppkallad efter samme upptäcktsresande. Där kallt, näringsrikt vatten möter varmt vatten trivs plankton. Där plankton trivs finns även fiskar som äter plankton och där det finns fisk finns även sjöfågel som äter fisken och bajsar ut resterna.

Atacama, öknen vid havet

Regn i Sydamerikas inre färdas med vindarna från öster mot väster. När de pressas upp över Anderna töms vindarna på fukt och kusten hamnar i regnskugga. Atacamaöknen vid Perus kust räknas som en av jordens torraste platser, trots att öknen ligger vid havet. Luften ovanför Humboldtströmmen är dessutom nedkyld och innehåller knappt någon fuktighet. I praktiken är det så att det inte regnar alls på högarna med fågelbajs, utom när det är "El Nino" år, och då har guanon, bajset, torkat ihop till en hård kaka där bara ytan blir påverkad av regnet.

Redan något år efter att upptäckten blev känd beskrev en resenär som passerade öarna hur mängder med skepp låg och väntade vid kusten på sin tur att fylla lastrummen med guano, och det kunde ta upp till åtta månader innan de ens fick tillstånd att lasta guanon. Arbetarna som grävde fram den torkade guanon dog som flugor. Guanon var ohälsosam att hantera, de stod i klart solsken hela dagarna och det räckte med att stanna i ett lastrum fullt med guano en kort tid för att ögonen och näsan skulle blöda av ångorna.

Från början var guanon väldigt billig. 1843 såldes guanon för 7 cent/ton men redan 1850 hade priset stigit till 76 dollar/ton. Perus statskassan fylldes snabbt, vilket drog till sig Spaniens intresse. Peru hade bara varit fritt från Spanien. Sedan 1821. 1864 krävde Spanien ekonomisk ersättning för de förluster Spanien ansåg sig ha drabbats av i samband med Perus frigörelse. För att visa att man menade allvar skickade Spanien även ett av sin tids mäktigaste krigsskepp, kanonbåten Numancia med pansarklätt träskrov.

Numancia, med pansarklätt träskrov. Föregångare till första världskrigets pansarkryssare

Hoten mynnade ut i två korta krig där även grannländerna Chile, Ecuador och Bolivia drogs med, men det enda resultatet av kriget var att 18 000 män dog och Peru blev utan stora delar av sina inkomster under något år.

USA hade ett stort behov av guano och tyckte den var för dyr. Visserligen hade fyndigheter av fladdermus bajs hittats i grottor i USA, men det räckte inte långt. När dessutom Peru ingick ett handelsavtal med Storbritannien där USA blev utestängd från handeln med guano ville USA:s ledning få till en förändring. 1856 godkände därför USA:s kongress "Guano Islands Act". Den innebar att varje amerikansk medborgare som hittade guano på en obebodd ö som inget annat land ägde, kunde kräva att ön tillföll USA så att guanon kunde fraktas hem och säljas till USA:s bönder. Detta är orsaken till att USA fortfarande kontrollerar små öar i Stilla havet, som Howland Island, Wake och Midway, trots att de ligger så långt från själva USA. Totalt 94 öar hamnade under USA:s kontroll på detta vis.

När guanopriset var som högst kunde en bonde köpa fyra kilo guano eller ett kilo guld för samma summa. Öarna utanför Sydamerikas kust tömdes på guano och även på fastlandet skapades klippor rena från fågelbajs.

1909 förändrades hela guanomarknaden snabbt. Luften vi andas innehåller 79% kväve. Den tyske kemisten Fritz Haber kom på ett sätt att tillverka ammoniak av luftens kväve, den så kallade "Haber-Bosch processen". På det viset gick det att skapa obegränsat med konstgödsel, mycket billigare än guano. Kväve är även en viktig beståndsdel i sprängämnen och under första världskriget förbättrades tekniken att skapa ammoniak ur luften avsevärt. Haber-Bosch processen används än idag och utan den skulle det inte vara möjligt att hålla så många människor vid liv på jorden.

Även om intresset för guano som konstgödsel har varit lågt under hela 1900-talet, har det fått en uppsving senaste åren när guano sålts till de som odlar ekologiskt, Eftersom konstgödsel inte räknas som ekologiskt framställt, till skillnad från guano.

Källor

Lecture: Everything You Always Wanted to Know About Guano: https://www.youtube.com/watch?v=TnI4l6rFuHI

https://thebreakthrough.org/articles/remember-the-guano-wars

https://medium.com/lessons-from-history/the-guano-wars-how-the-world-almost-went-to-blows-over-crap-d68482983514

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons, utom

Bild på sulor: www.dinafem.org/uploads/xguano_1.jpg.pagespeed.ic.i6Tj8r1yA4.jpg