Verb
Från Skolbok
Tredje satsen i sången om ordklasserna lyder:
Verb är saker man kan göra,
till exempel se och höra,
något som beskriver ordklassen bra. Verb är också den krångligaste ordklassen i det svenska språket och till skillnad från de övriga ordklasserna tas bara det viktigaste upp här.
Handling, tillstånd och hjälpverb (sätt)
Ett verbs uppgift i språket är att beskriva någon form av handling eller ett tillstånd. Handlingar kan vara:
- Skriva, måla, rida, cykla skjuta, vinka.
Tillstånden baseras på orden. Vara, bliva, heta och kallas (gammal svenska) eller varianter av de orden och man hittar dem i ord som:
- Kattungen är söt.
- Kristina blev glad över tårtan.
- Hon heter Vendela.
- Hunden heter Karolus men kallas Tufsen.
Hjälpverben används med ett huvudverb för att beskriva en handling i tiden. Hjälpverb kan vara:
- har, hade, ska, skulle, kommer att.
Hjälpverben kan inte stå för sig själva,
Verbets former, Infinitiv-preteritum-supinum
Verbet kan skrivas i olika former,:
- Infinitiv kan man sätta ordet “att” framför. Att springa.
(Infinitiv kallas ibland för grundform).
- Preteritum kan man sätta “igår” framför. Igår sprang han.
(Preteritum kallades förr för “imperfekt”.)
- Supinum kan man sätta “har” eller “hade” framför. Han har sprungit, hon hade sprungit.
Att ta tema på verb
Man tar tema på ett verb genom att skriva det i:
- Infinitiv-preteritum-supinum.
Du har säker gjort det i t.ex. engelskan med verb som gå:
- go-went-gone.
I svenskan blir det på samma sätt:
- gå-gick-gått.
Svaga, eller regelbundna, verb
Svaga, eller regelbundna, verb är namn på verb som alltid har samma rot när man tar tema på dem, t.ex.:
- Rop/a – rop/ade – rop/at (roten är rop)
- Hör/a – hör/de – hör/t (roten är hör)
- Köp/a – köp/te – köp/t (roten är köp)
- Tro – tro/dde – tro/tt (roten är tro)
Starka verb
"Starka verb" ändrar sin stamvokal när du tar tema på dem, t.ex.:
- Falla – föll – fallit
- Finna – fann – funnit
- Gå – gick – gått
Oregelbundna verb
Oregelbundna verb är verb, som inte följer något bestämt mönster när man tar tema på dem, de är varken starka eller svaga, t.ex.:
- Skilja – skilde – skilt
- Sova – sov – sovit
- Ha – hade – haft
Verbets tempus
Tempus betyder tid, och verb kan skrivas i olika tidsformer. Det finns fem tidsformer:
- Presens=nutid
- Preteritum=dåtid
- Perfekt = har ordet “har” framför sig
- Pluskvamperfekt = har ordet “hade” framför sig
- Futurum = något som skall hända
Cyklar - cyklade - har cyklat - hade cyklat - (skall) cykla
Falla - föll - har fallit - hade fallit - (skall) falla
Man kan även använda presens och ange att något kommer att ske i framtiden:
- I morgon reser jag till Spanien.
Källor
Studio svenska 2, Almqvist & Wiksell 2004 ISBN 91-21-20454-3
Svenskboken 9, Gleerups 1994 ISBN 91-40-60740-2
(Inspirationskälla) Dags för svenska övningsbok, NoK 2008 ISBN 978-91-27-61508-3