Slutet på Jugoslavien - Slovenien och Kroatien

Slovenska styrkor skadar en pansarvagn ur jugoslaviska armén

Sloveniens självständighet - det första kriget

25/6 1991 utropade Franjo Tuđman, Kroatiens president, Kroatien som självständig republik. Istället för del av Jugoslaviska federationen, På det viset hoppades landet på omvärldens erkännande och stöd mot hotet från Serbien. Samma dag gjorde Slovenien samma sak. Bland det första de gjorde var att ta bort alla gränskontroller mot Italien och Österrike. Slovenien har fördelen att Kroatien ligger mellan dem och Serbien, vilket gjorde det svårt för Serbien att hindra Slovenien. Trots det innebar självständigheten att de jugoslaviska trupper som stod inne i landet började marscheras mot Ljubljana. Detta trots att Serbiens ledare Slobodan Milošević, två månader tidigare lovat att inte hindra Sloveniens utträde om de i sin tur hjälpte honom att förena alla med serbisk kultur i ett enda storserbiskt rike.

Jugoslaviskt pansar utanför Sloveniens huvudstad 1991

Sloveniens president sa aldrig ja till Miloševićs förslag, och när det var uppenbart att jugoslaviska armén, under serbiskt styre, var på väg mot huvudstaden utlyste han krigstillstånd. Arméns uppgift var att återupprätta gränskontrollerna och de förväntade sig inget motstånd, därför bestod soldaterna av 2000 otränade värnpliktiga som skickades ut på uppdrag, i små grupper. Den 27/6 möttes de av 35000 beväpnade poliser och hemvärnsmän som snabbt omringade och avväpnade dem. Innan mer förstärkningar hann skickas ut byggde slovenerna vägspärrar. Soldaterna stängdes på så vis in i sina förläggningar.

Youtubeklipp. Jugoslavisk soldat intervjuas: https://youtu.be/bVUg-VoPAeA?t=6036 (1:40:36 - 1:42:10)

Kriget varade bara tio dagar. Den enda som som stupade var piloten i en helikopter som flög ut bröd till soldaterna. Piloten var själv sloven, även om han tjänstgjorde i den jugoslaviska armén. Milošević var den som avbröt kriget och lät Slovenien bli fritt eftersom "det inte bor några serber i Slovenien", som Milošević uttryckte sig. Istället drog sig Jugoslavens trupper bakåt, till den nya gränsen mellan Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Kriget var lika mycket en vinst som en förlust för Milošević. Utan Sloveniens stöd försvagades Kroatiens möjlighet att verkligen frigöra sig från Serbien markant.

Kroatienserberna

I Kroatien levde 600 000 serber. Om Slovenerna fick möjlighet att bestämma ifall de ville tillhöra Jugoslavien eller gå, så gällde samma för kroatienserberna, tyckte Milošević. Det skulle innebära att alla områden med serbisk majoritet inne i Kroatien borde kunna välja att tillhöra Serbien istället för Kroatien. Kroatienserbiska nationalister i Kroatien hade redan tagit kontrollen över ett flertal byar nära gränsen, som de ville koppla samman geografiskt. Ett område som sedan skulle bli del av Serbien genom att serbisk militär gick in för att "rädda" kroatienserberna från Kroatiens militär. Men för att det skulle lyckas måste den jugoslaviska militären ha en anledning. Därför ville Milošević att kroatienserberna skulle ställa till oroligheter inne i Kroatien.. Det var inte lätt eftersom Kroaternas linje var mjuk. De ville till varje pris se till att kroater och kroatienserber skulle fortsätta leva fredligt sida vid sida i Kroatien.

Det gällde dock inte alla. Det fanns nationalister bland Kroatiens politiker som provocerade de kroatienserbiska nationalisterna på olika sätt för att driva fram en konflikt som sedan kunde leda till bortjagandet av kroatienserberna från Kroatisk mark.

Vukovar

Vukovar på Google maps: https://goo.gl/maps/7aP6gd5Co2bN7ej19

Staden Vukovar i norra Kroatien var en gränsstad, hamnstad vid Donau och viktig knutpunkt för vägar in och ut ur Kroatien. Dessutom bodde det ungefär lika många kroater som kroatienserber i staden, ca 20 000. De första allvarliga fientligheterna i Vukovar började när två bussar med kroatiska poliser körde in i ett bakhåll i staden. 12 poliser dödades och 22 skadades av nationalistiska kroatienserber. Attacken fick nationalistiska stämningar att svalla i hela Kroatien. Folket ville ha hämnd på kroatienserberna och de som stod på Jugoslaviens sida. De kroater som kämpade för en fredlig lösning började rensas ut på olika vis från den kroatiska administrationen. T.e.x Josip Reihl-Kir, polischefen för östra Kroatien där Vukovar ligger. Han dödades med 16 skott från en av sina egna poliser, på direkt order från Kroatiens inrikesministern.

Två bussar med polismän, sönderskjuten av kroatienserbisk milis: Youtubeklipp: https://youtu.be/bVUg-VoPAeA?t=6915 (1:55:15 - 1:56:18)

Början på kriget i Kroatien - det andra kriget

En tre mil lång karavan av pansarvagnar skickades slutligen från Belgrad mot Kroatien. Över dem vajade visserligen Jugoslaviens flagga, men armén hade mer och mer blivit Serbiens privata armé. Enligt dem själva var de ute på fredligt uppdrag för att skydda serber i Kroatien. De leddes av Ratko Mladić, en serbisk general.

Ratko Mladić

Vid staden Kijevo tog det stopp. Den kroatiska befolkningen ville inte släppa förbi pansarvagnarna. Som svar skickade jugoslaviska armén ut flygvapnet som bombade Kijevo tills byn gav upp. Det var uppenbart för alla att jugoslaviska armén inte slogs för någon annan än Serbien. När Kijevo besegrats släpptes den kroatienserbiska milisen in för att besätta byn. Ett mönster som skulle fortsätta under kriget.

Spår efter etnisk rensning i Lipik, Kroatien 1991

Serberna hade pansarvagnar, tungt artilleri och flygvapen. Kroatien hade inget av detta. Till en början rullade de serbiska pansarvagnarna in i by efter by och besatte dem med kroatienserbisk milis efteråt. Kroaterna kunde inte göra något för att stoppa dem, med bara hemvärn och poliser med maskingevär som försvar.

Vukovar - igen

Filmklipp från striderna i Vukovar 1991

Skulle Kroatiens lilla armé ha en chans mot serberna krävdes det att de valde plats att möta dem på med omsorg, och valet föll på Vukovar. Det var kroaternas viktigaste stad i östra Kroatien. När den serbiska armén närmade sig skedde dock massdeserteringar av soldater ur den serbiska armén. Leden fick fyllas upp med milismän istället. Nationalistiska kroatienserber utan egentlig militär utbildning. Ofta var de kriminella, utan annan framtid än som soldater. Gangsters som inte gärna tog order från andra än sina egna nationalistiska ledare. Dessa grupper av milismän hade redan blivit ökända för sina övergrepp mot den kroatiska civilbefolkningen i byar de tagit kontroll över. Det var genom kroatienserbernas milis den etniska rensningen inom forna Jugoslavien tog sin början.

Kroatien-serbisk trupp på patrull

Första fredsplanen

Juli 1991 samlades ledarna för forna Jugoslaviens republiker tillsammans med EU:s ledare, för fredsförhandlingar. Serberna hade samtidigt planerat en offensiv mot Zagreb för att ta huvudstaden på något dygn och sedan göra hela Kroatien till en del av Serbien. Förhandlingarna med EU:s ledare visade dock att en attack på Zagreb skulle innebära att flera EU länder, bland annat Italien och Tyskland, skulle ställa sig på Kroatiens sida. Serbien hade bara Ryssland på sin sida och det var inte alls säkert att Ryssland skulle ge sitt stöd mot EU länderna. Serbien var tvunget att gå med på den plan lord Carrington, fredsförhandlaren i EU, ritade upp. Men planen innehöll ett krav, att samtliga delrepubliker skulle bli självständiga länder, något Milošević aldrig kunde gå med på eftersom det gick tvärt emot hans planer på ett starkt, nytt Jugoslavien under serbisk kontroll.

Problemet var att om alla ledare för republikerna röstade för programmet, måste även Milošević acceptera det. Han trodde inte det skulle ske eftersom speciellt Montenegro hade så starka band till Belgrad, men Montenegro blev erbjuden miljoner i bistånd och nya handelsavtal med Italien, och Carringtons fredsfördrag blev godkänt av alla. Efteråt kallades Montenegros president till Belgrad och efter svåra påtryckningar skrev han under att han inte godkände planen längre och fredsförhandlingarna var misslyckade.

Vukovar och Dubrovnik- sista striderna

Vattentornet i Vukovar, det reparerades aldrig och finns kvar som minne av belägringen

Utan fredsavtal kunde serbiska armén ge sig på Vukovar och krossa stadens motstånd en gång för alla. Staden besköts med tungt artilleri och bombades med flyg. Striderna har jämförts med de som drabbade Stalingrad och var de värsta i Europa sedan andra världskriget. Striderna om staden tog två månader innan Tuđman slutligen ansåg staden förlorad. Befolkningens lidande under serberna attacker fyllde ändå ett syfte: Tyskland gick in på Kroatiens sida. Tack vare Tyskland erkände övriga EU länder Kroatien som ett självständigt land. Det påstås att Tuđman hade kunnat ge mer hjälp till Vukovar, men att han offrade staden för att få Tysklands erkännande när folkets lidande blev känt. När Vukovar föll hade Serbien kontroll över 1/3 av Kroatien. Priset blev 15000 döda och en halv miljon flyktingar.

Huvudgatan i Dubrovnik, efter belägringen. Dubrovnik i lågor efter beskjutning. Dubrovniks medeltida stadskärna på Google maps: https://goo.gl/maps/RvZBcdyr3iS5pteHA

Vid Medelhavets kust pågick samtidigt en annan belägring. Det var medeltidsstaden Dubrovnik, vars äldre bebyggelse fanns med på UNESCO:s lista över världsarv, som besköts med jugoslaviskt artilleri från bergen runtomkring samtidigt som jugoslaviska jagare skar av förbindelsen med hamnen. Belägringen pågick ända tills trupperna drogs tillbaka, in i Bosnien-Hercegovina, för att användas i kriget där istället. Belägringen av Dubrovnik avbröts officiellt maj 1992. Då var hälften av den gamla stadsdelens byggnader sönderskjutna. De har byggts upp igen och delar av både "Star Wars, the last Jedi" och "Game of Thrones" har spelats in där efter kriget.

Mars 1992 gick FN trupper in i Kroatien, för att skydda befolkningen i de områden serberna erövrat. Samtidigt som Kroatien började bygga upp sin armé på nytt, riktade serberna in sig på nästa måltavla - Bosnien-Hercegovina. Kriget i Kroatien skulle fortsätta ända fram till Daytonavtalet 1995, men det skedde inga fler stora sammandrabbningar i Kroatien.

Filmklipp från "Game of Thrones", inspelad efter Dubrovniks återuppbyggnad

Källor

The Death Of Yugoslavia 1/6 Enter Nationalism - BBC Documentary - https://www.youtube.com/watch?v=vDADy9b2IBM

The Death Of Yugoslavia 2/6 The Road to War - BBC Documentary - https://www.youtube.com/watch?v=YcZvQxoTzdQ

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons.