Åtgärder

SO

Från Skolbok

Tips på hur du kan planera SO-undervisningen


Jämförelse mellan läroplanerna, med förslag på årshjul

Jämförelse + lektionsplan enligt både LGR11 och LGR22 (7-9) - förslag
Geografi, planering 7-9 enligt Lgr11 och Lgr22
Geografi, planering 4-6 enligt Lgr22
Historia, planering 7-9 enligt Lgr11 och Lgr22
Religion, planering 7-9 enligt Lgr11 och Lgr22
Samhällskunskap, planering 7-9 enligt lgr11 och Lgr22

KK (kunskapskrav) i Lgr11 motsvaras av BK (betygskriterie) i Lgr22. Antalet lektionstimmar för varje moment i Lgr22 baseras på den modifierade timplanen som Skolverket lanserar 2023. Fram till dess beräknas varje SO-ämne ha 75 lektionstimmar under hela högstadiet.


Timplanerna

Det har varit enkelt att fördela lektionstimmar eftersom varje SO-ämne tilldelats 75 lektionstimmar/ämne i högstadiet.

Skolverket har ett förslag om förändrad timplan. I högstadiet får historia +25 lektionstimmar, samhällskunskap får +15 lektionstimmar och både religion och geografi får +5 timmar. Varför samhällskunskap får så många fler timmar än geografi är för mig en gåta. I min värld borde det vara tvärt om, men jag är ingen utredare på Skolverket.

Pdf med förslag om ändrad timplan: https://www.skolverket.se/getFile?file=7930


Förslag på olika teman i SO-ämnena

SO finns enbart i år 1-3 Därefter undervisas ämnena var för sig. Till och med år 6 är det dock godkänt med blockbetyg i SO-ämnena, baserade på olika teman men det är något rektor ska godkänna först och inget beslut en enskild lärare kan ta.

SO/SV planering för högstadiet - noveller förslag på noveller som passar både SO och SV
Stormaktstid för år 6
Tema Medelhavet för år 7
Tema – Sexualitet, samtycke och relationer för högstadiet enligt Lgr22
Tema – Kriget i Ukraina för högstadiet

'Teman för år 7 Med historia som ryggrad i olika teman, oftast tillsammans med geografi, går det att bygga upp ämnesövergripande teman som spar tid då olika ämnen delar med sig av timmar. Detta är dock inte allt. Det måste till separata lektioner för de olika ämnena också för delar av det centrala innehållet som inte passar i olika teman. Det gäller speciellt samhällskunskap som kan sägas vara historieämnets motsats. eftersom det främst behandlar det som hände nu, medan historia behandlar det som hände då.

Tema – Istiden, jägarstenåldern och dess människor ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7
Tema – Bondestenåldern och flodkulturerna ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7
Tema – Antiken ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7
Tema – Medeltiden ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7
Tema – Renässansen, Columbus och de stora upptäcktsresorna ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7
Tema – Amerikas kolonisation ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7
Tema – Franska revolutionen och Napoleon ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7
Tema – Industriella revolutionen, Tysklands enande och kampen mot slaveriet ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst 7


Tema – Kolonialism, Tysklands enande och kampen mot slaveriet ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst 8


Ämnesövergripande arbete i SO-ämnena 4-6

Ett mer styrt sätt att bygga upp ett tema är att utgå från det centrala innehållet i historia och sedan bygga temat från det. I mellanstadiet kan det uppstå problem då så mycket av geografiämnet är baserat på hela världen, enligt Lgr22,medan historieämnet koncentrerar sig på Sverige. Skolverket är tydliga med sin uppdelning. Det är tre olika kapitel och det märks att det är tänkt att läsas varje år:

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500 - år 4
Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800 - år 5
Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900 - år 6

I praktiken innebär detta att det som förr skulle klaras på tre läsår ska hinnas med på två läsår enligt Lgr22 och dessutom har en helt ny del, tiden 1800-1900, lagts till. Något som kraftigt ökar stressen för historielärarna i mellanstadiet.

Under Lgr11 lästes vikingatid och medeltid i år 4, något som Skolverket behållit till Lgr22.

Vikingarna -
Vikingarnas resor i västerled -
Vikingarnas resor i österled -
Kiev, Ryssland och vikingarna -
Införandet av katolicismen -
Korstågen i öst och övertagandet av Finland
Folkungaätten
Birger Jarl och fridslagarna -
Agrarkrisen och digerdöden
Hansan och Sverige-
Drottning Margareta och Kalmarunionen
Engelbrekt och upproren
Slaget vid Brunkeberg -
Sten Sture d.y. Kristina Gyllenstjärna och Kristian tyrann -


Under Lgr11 lästes vanligtvis vasatid och stormaktstid i år 5. Nu pressas även stormaktstid och frihetstid in i årskursens undervisning. I praktiken är det mer än en fördubbling av stoff, utan att det getts mer tid. Ska det gå att hinna med Sveriges historia från katolsk tid ända till gustaviansk på 20-25 lektionstimmar är man som lärare tvungen att ämnesintegrera för att överleva.

Kristian tyranns maktövertagande, med Stockholms blodbad -
Gustav Vasa och skapandet av Sverige -
Reformationen i Sverige -
Gruvindustrin i Bergslagen -
Arvet efter Gustav, sönerna och döttrarna -
Gustav II och 30-åriga kriget -
Kristina och Descartes -
Karl X -
Karl XI -
Karl XII -
Frihetstiden -
Smittkoppor och vaccinering -
Gustav III och franska revolutionen -
Gustav IV och Napoleon -

Under Lgr11 slutade år 6 med den gustavianska tiden. Som lärare i högstadiet uppskattade jag det mycket eftersom det gick lätt att glida över från Gustav III och och Gustav IV i år 6 till franska revolutionen och Napoleon i år 7, som ju skedde samtidigt. '

Under Lgr22 har år 6 dessutom tilldelats det som vanligtvis togs upp år 8 förr, nämligen andra hälften av 1800-talet, inklusive emigrationen till Amerika. Det vill säga, hela en oskarianska perioden i Sverige, i praktiken ända fram till första världskriget. För vem avbryter inlärningen precis år 1900? Historiemässigt tas det därför upp:

Gustav IV och förlusten av Finland -
Bernadotte, Napoleon och ockupationen av Norge -
Jordbruksreformerna och befolkningexplosionen -
Sista hungersnöden i Sverige -
Emigrationen till Amerika, och andra länder -
Ryska snuvan och andra sjukdomar -
Kanaler, slussar och järnvägsbyggen -
Förlusten av Norge 1905 -
Gustav V och upptakten till första världskriget -




Ämnesövergripande arbete i SO-ämnena 7-9

I historia för 7-9 är det tydligt från och med Lgr22 att Skolverket förväntar sig en uppdelning i historia på tre delar, eftersom det centrala innehållet är uppdelat i tre kapitel. På det viset är det undermenat att kapitlen ska undervisas i klassrummet i den ordning de kommer i läroplanen:

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen - år 7
Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950 - år 8
Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid - år 9

En snabb titt visar att det finns en viss möjlighet att peta in det centrala innehållet i år 9 på 25-30 lektionstimmar. Undervisningen i år 8 måste skalas ner en aning för att hinnas med och vissa delar, som första världskriget, kanske måste kortas ner till bara 2-3 lektioner för att över huvud taget kunna pressas in i planen på 25-30 lektionstimmar. År 7 däremot är dödsdömd. Det går bara inte att få in det centrala innehållet på bara 30 lektionstimmar. Skulle läraren tilldelas dubbla tiden skulle det ändå inte räcka till.

Hur går en historielärare då? Enda sättet att komma runt problemet är att skapa olika ämnesövergripande teman i år 7. Då kan en lektion användas till historia, sedan en lektion i något av de övriga ämnena där delar av det centrala innehållet i historia följer med. Därefter en ny lektion i historia, som följs av ytterligare en lektion i något annat SO-ämne kopplat till både det ämnet och historieämnets centrala innehåll och så vidare.

På det sättet går det att "stjäla" tid från övriga SO-ämnen för att fylla på tid i år 7. För det är onekligen väldigt mycket som ska in i huvudet på de stackar 13-14 åringarna enligt Skolverkets uppdelning av det centrala innehållet. Bland annat har fyra av de fem stora revolutionerna i mänsklighetens historia lagts in i år 7:

Jägarstenålder till neolitiska revolutionen -
Flodkulturerna -
Högkulturer utanför flodkulturerna -
Från Homeros till Greklands fall -
Roms uppgång och fall -
- Medeltiden (ej historia)
- Islams framväxt (ej historia)
Upptäckternas tid -
Upptäckten av Amerika -
Koloniseringen av Sydamerika
Koloniseringen av Nordamerika
Fransk-indianska kriget och Amerikanska revolutionen -
Franska revolutionen -
Napoleontiden-
Bismarck och Tysklands enande -
Industriella revolutionen -
-Klassamhällets ideologier: socialism, liberalism, konservatism

År 8 går att trixa till utan att blanda in andra SO-ämnen, men det finns egentligen ingen anledning att inte göra det.Det spar tid och ger bättre förförståelse.

Amerikanska inbördeskriget -
USA:s framväxt som imperialistisk nation -
Storbritannien, kolonierna och Juvelen i kronan -
Triangelhandeln och koloniseringen av Afrika -
Första världskriget -
Ryssland och ryska revolutionen
Mellankrigstidens fascistiska diktaturer -
Mellankrigstiden och Sovjetunionen -
Mellankrigstiden och framväxten av Nazismen -
Andra världskriget -
Förintelsen -
Världen efter andra världskriget -

År 9 går rätt bra att passa in på 25-30 lektioner, en uppbyggnad kan se ut så här ändå, om läraren vill ämnesintegrera.

Kalla kriget -
Sverige och rekordåren -
Rasismen i Sydafrika och södra USA -
IRA och konflikten om Nordirland -
Koloniernas frigörelse -
Jugoslaviens sammanbrott -
Arabiska våren -
Kriget mot terrorn -
EU och Brexit-
Rysslands angrepp på Ukraina -