Ryska revolutionen - upptakten

Den livegne blir förlåten - Markägare och livegen tecknad av Rembrandt

Hur var det i Ryssland före 1900-talet?

Ryssland 1890, när det var som störst

Ryssland i slutet av 1800-talet var ett land med en av världens största arméer, men samtidigt en av de fattigaste och sämst utrustade arméerna.

Landets inkomster kom nästan helt från jordbruket. Industrialiseringen i början av 1900-talet var inte mycket större än den varit under Napoleonkrigen. där nästan den enda tunga industrin fanns där Peter den store en gång byggde upp den. Vid Uralbergen.

Bönderna var vanligtvis livegna ända fram till 1861. De var inte slavar, men nästan. Livegna bönder fick ingen lön utan arbetade på markägarens fält och fick betalt av det som odlades. Överskottet tog jordägaren och sålde för pengar som jordägaren behöll. Livegna bönder fick inte heller byta till någon annan jordägare. De ryska bönderna hade det ungefär som statarna hade det i Sverige under samma tid. Däremot kunde jordägare sälja bönder mellan varandra, något som inte svenska statare drabbades av. Bönder fick ingen skolutbildning. De kunde varken läsa, skriva eller räkna, och var därför lätta att kontrollera. På det hela taget var det otroliga skillnader mellan den stora massan väldigt fattiga bönder, och en liten rik elit av adelsmän och präster. Även om livegenskapen förbjöds 1861 infördes istället höga skatter på bönderna. På det sättet förblev de lika fattiga som de tidigare var som livegna, och jordägarna kunde fortsätta att behålla överskottet från böndernas arbete.

Vilka tsarer härskade före Nikolai II?

Alexander I, ca 1813

Tsar Alexander I härskade i Ryssland under kriget mot Napoleon, som du läst om tidigare. Han dog av tyfus 1825 och hans son Nikolai, ibland stavat Nicholas eller Niklas, tog över som Nikolai I.

Frimärke från 2008, ryskt, med Nikolai I

Under tsar Nikolai I, härskare över både Ryssland och Polen, stärktes tsarens makt. Ryssland blev mer som en militärdiktatur. Nikolai I hamnade i flera krig, som han vann. Det var inte alltid som de dyra krigen gav Ryssland något annat än större ytor erövrad mark och fler bönder att härska över.

Under Krimkriget grundade Florence Nightingale den rörelse som senare skulle bli den moderna sjuksköterskeutbildningen

Den mest kända av tsarens krig är Krimkriget. Det första kriget med fotografer och krigsreportrar vid fronten. En koalition av soldater från Storbritannien, Turkiet (Osmanerna) och Frankrike anföll Ryssland gemensamt från Svarta havet och trupper landsteg på Krimhalvön 1853. Detta för att förhindra att Ryssland växte söderut in i landområden som dessa stormakter ansåg tillhörde deras intresse. Kriget avslutades 1856 med att Ryssland stoppades upp. Kriget slutade närmast oavgjort, främst på grund av koalitionsstyrkans inkompetenta ledare. Men det var ett krig som kostade Ryssland mycket pengar och trots att tsaren insåg att han måste rusta upp sin armé om han skulle kunna besegra styrkor från en modern industrination igen, förblev landet fattigt och militärt svagt lång tid efteråt.

Alexander II, ca 1880

Tsar Alexander II tog över efter sin fars död i lunginflammation under Krimkriget. Hans kanske mest kända gärning var att upphävde livegenskapen 1861, men bönderna fick det inte mycket bättre eftersom de belades med höga skatter istället. Han förbjöd kroppsbestraffning, som avhuggna kroppsdelar eller piskning, Alexander II är även känd som den tsar som sålde staten Alaska till USA och gav Finland, då del av Ryssland, kraftigt ökat självbestämmande. Även om Ryssland inte var inblandat i något större krig under hans tid som tsar var det en tid då socialismen växte sig stark i sin kamp mot orättvisor i Ryssland och olika socialistiska och anarkistiska grupper genomförde flera misslyckade mordförsök mot tsaren. 1881 lyckades de då en bomb exploderade under tsarens vagn. Alexander klev ut oskadd från vagnen som var förstärkt för att klara attacker, Då slängdes ännu en bomb fram ur folkmassan som bildats. Den sprängde sönder bägge benen, rev upp buken och skadade tsarens ansikte svårt- Alexanders liv gick inte att rädda och han dog kort därefter av blodförlust.

Mordet på Alexander II 1881, samtida teckning

Alexander III, ca 1880

Tsar Alexander III härskade i drygt tio år, år av fred i Ryssland. Han har inte gjort något stort avtryck i historien men har fått tillägget fredsmäklaren tills sitt namn. Han var en man som märktes i folksamlingar. En bjässe, över 190 centimeter lång. Tsaren insåg värdet av järnvägar i ett stort land med få hamnar, som Ryssland. Under hans ledning startade många järnvägsbyggen mellan städer i västra Ryssland, och bygget av transsibiriska järnvägen som kopplade ihop Moskva med Stilla havets kust längst bort i öst. Redan 1894 dog Alexander helt oväntat i njursvikt och hans son Nikolai II fick ta över som tsar. Något han var helt oförberedd på.

Tsar Nikolai II

Tsar Nikolai II med familj, 1904

Bara 26 år gammal tog Nikolai II över makten i ett fattigt Ryssland med mer än 100 olika etniska grupper, som många gånger försökte bryta sig fria från Ryssland. I söder fanns Turkiet (Osmanerna) som en ständig fiende, I öster hade Japan börjat göra anspråk på fastlandet. I väster fanns den nya stormakten Tyskland, ledd av en kejsare från Preussen. Ryssland var världens största land. När andra stormakter skaffat sig kolonier i världsdelar utanför Europa, hade Ryssland koloniserat sitt inre, och sträckte sig från Östersjön i väster till Stilla havet i öster. Från ishavet i norr ända ner till Svarta havets kuster i söder.

Nikolai var blyg, tillbaka dragen och blev ofta sjuk. Han älskade militärparader men hade svårt för militärlivet för hälsans skull. Han gifte sig med Alexandra, en tysk prinsessa, samma år som han blev tsar. Alexandra hade en stark vilja och tsaren blev snart beroende av hennes omdömen vid olika viktiga frågor. Det var även Alexandra som fick honom att tro på andar och bjöd in mystikern Rasputin till hovet, och sin egen sängkammare. Att tsaren var gift med en tyska var dessutom något som skulle orsaka problem under första världskriget när Ryssland hamnade i krig mot Tyskland.

Rysk-japanska kriget 1904-1905

Kejserliga Japanska flottan på väg att möta ryska Östersjöflottan

Rysslands och Japans anspråk på områden vid stilla havet, främst Manchuriet, som var ett av Kinas värdefullaste områden, drev de båda länderna in i ett krig mot varandra. Det utspelades till stor del ute till havs där Japans nybyggda, moderna flotta i princip raderade ut både Rysslands Stilla havsflotta och Rysslands Östersjöflotta, som färdats runt halva jorden från Östersjön bara för att sänkas i sundet mellan Korea och Japan av de överlägsna japanerna. Det var första gången en icke europeisk nation besegrat en europeisk nation i modern tid. Resultatet blev en kapprustning mellan världens stormakter om vem som hade den mäktigaste flottan.

1905 års ryska revolution

Demonstranter dödas av tsarens vakter under Den blodiga söndagen, januari 1905

Början på revolutionen skedde redan januari 1905. Demonstranter i S:t Petersburg ville överlämna en skrivelse till tsaren i Vinterpalatset, tsarens eget palats. Nikolai II hade sagt till vakterna i förväg hur långt de fick släppa fram demonstranter, men när demonstranterna ville fortsätta framåt visste inte vakterna vad de skulle göra - så de öppnade eld med sina gevär mot de obeväpnade demonstranterna. Olika källor talar om mellan 200 - 1000 döda. Främst arbetare. Den här händelsen ar gått till historien som Den blodiga söndagen.

Demonstranter bakom barrikader på gatorna, Novgorod 1905

Under resten av 1905 drog en våg av protester och demonstrationer genom Ryssland. Det kulminerade i ett stort demonstrationståg i S:t Petersburg och andra större städer i december, där demonstranter beväpnade med gatstenar förskansade sig bakom barrikader på gatorna och mötte soldater med både gevär och kanoner. Tusentals människor dödades i striderna. Resultatet blev att tsaren tillsatte ett parlament, Duman' 1906', som ett första steg mot demokrati. Duman fick dock lite egentlig makt. De som främst placerades i den var tsartrogna rika markägare, generaler, adelsmän och liknande. Dessutom behöll tsaren vetorätt'. Det vill säga, rätten att stoppa förslag från duman om de gick emot hans egna åsikter eller planer.

Tsar Nikolai II talar vid öppnandet av Duman

Första världskriget

Tsar Nikolai II med sina soldater

Tsar Nikolai II försökte förhindra att Ryssland drogs in i första världskriget. Han hade besegrats av Japan bara nio år tidigare och hade inte hunnit bygga upp landets armé efter det. Många av de soldater som blev inkallade saknade vapen, ammunition och till och med kängor. Men tanken var att det skulle bli stora förluster att soldater utan utrustning skulle kunna plocka upp utrustning från döda kamrater.

Tyskarna följde Schlieffenplanen men i den var gammal och i den ingick inte Alexander III:s utbyggnad av järnvägsnät. Det gjorde i sin tur att Ryssland fick fram trupper till gränsen mot Tyskland mycket snabbare än beräknat. Under krigets första tid innebar detta att Ryssland upplevde seger efter seger. Tsarens popularitet ökade. Men efter att två hela arméer övermannats och besegrats i Ostpreussen avbröts Rysslands segertåg och efter det trycktes trupperna bara längre och längre tillbaka in i Ryssland.

När tyska trupper erövrade viktiga ryska industrisamhällen, järnvägsknutar, gruvor och fabriker började de ryska trupperna göra uppror, kasta vapnen och skjuta sina officerare när de försökte tvinga fram soldaterna mot de överlägsna tyska trupperna. Det kokade i landet, speciellt bland de fattiga fabriksarbetare. Någonting stort var på väg att ske - en revolution.

Ryska krigsfångar efter förlusterna mot Tyskland i Ostpreussen

Vad kan verka förvirrande?

Huvudstaden i Ryssland, från 1712 till 1918, var Sankt (S:t) Petersburg, som med sitt skyddade läge längst in i Finska viken var Ryssland stora hamn i väst. När första världskriget började bytte staden namn till Petrograd, för att inte ha så tyskt namn. Efter revolutionen döptes staden om igen, efter revolutionsledaren Lenin, till Leningrad. Efter Sovjetunionens sammanbrott döptes staden återigen om till det ursprungliga S:t Petersburg. Moskva har dock varit Rysslands huvudstad ända sedan 1918.

Ryssland använde sig av den julianska kalendern, medan Västeuropa använde den gregorianska kalendern. Det skiljer 13 dagar mellan kalendrarna vilket innebär att viktiga datum i Ryssland hände på helt andra datum enligt vår kalender. När det var åttonde mars, på internationella kvinnodagen, hos oss var det t.ex. 23 februari i Ryssland. När Oktoberrevolutionen bröt ut i Ryssland, var det november hos oss, och så vidare. Detta kan vara förvirrande när vi läser om Rysslands historia. Numera använder Ryssland samma kalender som vi.

Källor

https://www.britannica.com/topic/history-of-Russia

https://www.britannica.com/biography/Nicholas-II-tsar-of-Russia

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.