Om tidsnöden i historieämnet

Just historieämnet har alldeles för få lektionstimmar i högstadiet i förhållande till vad som förväntas ingå. Och vad ska ingå? Lagstadgad tid (2022) är 75 klocktimmar fördelat på tre år. Syftestexten i Lgr22 är:

"Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referen­sram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tider­na har skapat och förändrat samhällen och kulturer. (klipp) Genom att ge pers­pektiv på långa historiska linjer med relevans för nutiden, såsom levnads­vil­lkor, migration och makt, ska undervisningen ge eleverna en fördjupad för­ståel­se för hur historisk utveckling präglas av både kontinuitet och förändring."

Ämnets viktigaste roll är alltså att skapa ett ramverk för att förstå vår historia och inom det ramverket lära eleverna hur olika händelser hänger ihop med varandra så att orsak.verkan blir tydlig.

Hur mycket historia ska tas med? Även det har Skolverket svar på, främst genom att se på rubrikerna i det centrala innehållet för ämnet:

-Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

-Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950

-Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

I praktiken ska alla elever lära sig all historia från flodkulturerna på slutet av stenåldern och bronsåldern, ända fram till nutid. Det sista är viktigt eftersom tidsbrist ofta gör att lärarna står där i slutet av nian och bara har kommit fram till slutet på andra världskriget. Fast ... om man lusläser det centrala innehållet är det tydligt att Skolverket gjort vissa hopp. Framför allt mellan Västroms fall och renässansens början under 1400-talet. Medeltiden är tydligen för mellanstadiet och gymnasiet.

Även olika platsers betydelse i historien är tydlig. Oceaniens historia saknas oftast helt. I Afrika läser eleverna om Egypten medan allt söder om Sahara hoppas över. I Sydamerika tas gärna inkaindianerna upp men inget mer. Polarforskarnas historia plockas även den bort.

Vi läser vanligtvis "politisk historia", vilket i praktiken innebär männens historia. Det är därför läroböckerna fylls av vita, medelålders män medan alla andra, inklusive merparten av historiens alla kvinnor, sopas undan tillsammans med minoriteternas historia. De har ju inte haft någon makt.

Vad orsakar tidsbristen?

A: Skolverket vill att lärare lär ut sekvenser av händelser som bygger på varandra och med betydelse eller påverkan på det liv vi lever nu.

B: Perioden lärarna ska undervisa om täcker en lång tidsperiod, från flodkulturerna till nutid.

C: Skolverket gör ett hopp i Det centrala innehållet mellan Västroms fall och renässansen. Det tolkar lärare vanligtvis som att övriga tidsperioder ska tas upp i undervisningen.

D: Vissa områden, som Amerika före Columbus, Afrika söder om Sahara, Sydostasien och Oceanien benämns inte som viktiga och det går att tolka som att dessa områden historia inte ska tas upp. Men resten av världens.

E: Till detta har en historielärare 75 lektionstimmar under högstadiet om inga lektioner försvinner på grund av friluftsdagar, idrottsdag, skolprojekt, nationella prov osv. Vanligtvis hamnar man på ca 60-65 lektionstimmar i realiteten. Eller ganska precis 20-23 lektioner per läsår. Om läraren planerar för 22 lektioner/klocktimmar per läsår och ämne hamnar man vanligtvis rätt i planeringen och slipper stryka inplanerade lektioner.

F: Dessa faktorer tillsammans skapar stoffträngsel när ämnets syfte och centrala innehåll är mer ambitiöst än den lagstadgade undervisningstiden medger.

G: Tiden är samma i alla SO-ämnen, vilket innebär att det blir logiskt att putta in historia i övriga SO-ämnen, främst religion som har minst i syfte och centralt innehåll, för att ge eleverna en rimlig chans att lära sig den historia som Skolverket vill att de ska få.

Vad är lösningen på tidsbristen?

A: Stöka om bland ämnena. Antiken kan läsas i religionsämnet istället. Homeros Iliaden och Odysséen kan gås igenom i svenskan tillsammans med Trojas historia. Rom, både under republiken och kejsarna, kan tas upp i samhällskunskap när man går igenom demokrati, diktatur och uppbyggnaden av EU. Flodkulturerna kan tas upp i geografiämnet när man går igenom varför folk bosätter sig på vissa platser och i religionsämnet vid diskussion om gudarna i Egypten och Mesopotamien, osv. Viktigast är att skjuta undan förhistorien, forntiden och antiken ur år 7:s historieundervisning så att det går att börja direkt med Franska revolutionen. På det viset hakar historieundervisningen i år 6, då man vanligtvis går igenom den Gustavianska tiden, ihop direkt med undervisningen i år 7 eftersom Franska revolutionen och Napoleontiden var samtida med den Gustavianska tiden. Det innebär i förlängningen att det går att undervisa ända fram till orsakerna till kriget i Ukraina i nian. Då har eleverna lärt sig historia fram till nutid, precis som Skolverket vill i sin syftestext.

B: Använd andra ämnen som inte är SO ämnen. Historia finns oftast som del i de praktisk-estetiska ämnena. Det går att föra in historia i hemkunskapen vid diskussion om kultur och traditioner. Biologi, kemi och fysik kan alla blandas in vid undervisning om den industriella revolutionen. Men framförallt är det viktigt att svenskämnet kan kopplas in då det skrivs en stor mängd faktatexter i SO-ämnena och den tiden kan lika gärna läggas inom svenskan. För att inte tala om hur litteraturhistorien kan kopplas ihop med historieämnet.

C: Det påstås att det ska finnas 52 extra SO-timmar i högstadiet. Även om jag aldrig sett till dem, så borde det gå att ta en diskussion med rektorn om att de kan petas in i historieämnet, vilket skulle ge 14 extra klocktimmar/läsår historia. Timplan: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan

D: Skaffa fler undervisningstimmar. Det fanns ett förslag om fler timmar till SO-ämnena före valet 2022, men då det blev maktskifte verkar det förslaget ha fallit bort helt.

E: Gör historieämnet till ett eget ämne med 100 klocktimmar per läsår, samtidigt som existerande klocktimmar fördelas om på de återstående tre SO-ämnena. Eller så behålls 75 timmar i högstadiet för religion och samhällskunskap medan geografi får 150 timmar i högstadiet. Även geografiämnet har ett centralt innehåll långt mycket mer ambitiöst än de timmar ämnet har till förfogande.