Kina under Mao Zedong

Polis vaktar porträtt av Mao

Mao Zedong, eller Mao Tse-tung, mer känd som Ordförande Mao, är en av de mest betydelsefulla men också en av de mest älskade och hatade gestalterna i Kinas moderna historia. Han föddes 1893 i en bondefamilj. Som vuxen ledde han det kinesiska kommunistpartiet (KKP) till seger i det kinesiska inbördeskriget och Mao styrde slutligen Kina från 1949 fram till sin död 1976.

Maos barndom och tidiga politiska engagemang

Mao, 1913, 20 år gammal

Mao växte upp i en tid av stora förändringar i Kina. Kina hade under lång tid isolerat sig från omvärlden, men under 1800-talet tvingades landet öppna sig för europeiska makter. Främst genom genom opiumkrigen. Detta ledde till ett ökat utländskt inflytande och en växande känsla bland kineserna av förödmjukelse. Samtidigt spreds nya idéer om demokrati och socialism i landet.

Den unge Mao var starkt påverkad av dessa idéer. Han ville inte bli bonde som sin pappa utan valde att studera till lärare. Under studietiden engagerade han sig i olika studentrörelser och läste flitigt om politiska teorier, särskilt marxism. Han insåg att det kinesiska kejsardömet var föråldrat och att Kina behövde en rejäl förändring för att bli starkt och självständigt igen.

Från Inbördeskrig till andra världskriget

Mao under den långa marschen

1911 genomfördes en revolution i Kina, ledd av nationalister och kommunister i samarbete, vilket tvingade kejsaren att abdikera. Åren efteråt bestod av politisk instabilitet och inbördeskrig. Nationalistpartiet Kuomintang (KMT), under ledning av Sun Yat-sen och senare Chiang Kai-shek, försökte ena landet, men de stötte på motstånd från regionala krigsherrar som gav sitt stöd till kejsaren, och det växande kommunistpartiet KKP .

Mao spelade en viktig roll i uppbyggnaden av KKP. Han insåg att bönderna, som utgjorde majoriteten av Kinas befolkning, var en revolutionär kraft. Han organiserade bönderna och utvecklade en egen variant av marxismen, maoism, som betonade böndernas roll i revolutionen.

Under 1930-talet utsattes KKP och partiets medlemmar för ständiga attacker från Chiang Kai-sheks nationalister i KMT. Kommunisterna tvingades till en lång och strapatsrik reträtt 1934-1935, den så kallade Långa Marschen, till de nordliga delarna av landet. Under denna tid stärkte Mao sin ställning som ledare för partiet samtidigt som det pågick ständiga gerillastrider mellan trupper från Maos kommunister och Chiangs reguljära armé.

Andra världskriget

1937 invaderade Japan kuststäderna i Kina. Många historiker anser att detta var den egentliga starten på andra världskriget. På uppmaning från Sovjetunionen upphörde Chiang och Mao med sina fientligheter för att istället samarbetade mot den nya fienden Japan. Många gånger var Maos trupper i den kinesiska Röda armén effektivare och mer framgångsrika än Chiangs reguljära armé. Detta lockade fattiga bönder, som inte litade på nationalisterna eller deras planer för Kina. Många gånger var nationalisternas soldater lika brutala som japanernas soldater mot bönderna på landsbygden. Röda arméns soldater växte från 50 000 före kriget till 500 000 vid krigsslutet.

Mao talar till trupperna, 1944

Efter andra världskrigets slut återupptogs inbördeskriget, och denna gång var KKP med sin Röda armé både starkare och mer välorganiserat än tidigare.1949 besegrade kommunisterna nationalisterna, som flydde till ön Taiwan utanför Kinas fastland, och Mao utropade den nya nationen Folkrepubliken Kina.

Första femårsplanen

Efter maktövertagandet inledde Mao en rad radikala reformer i Kina under den första femårsplanen. Han nationaliserade industrin, kollektiviserade jordbruket och försökte utrota alla spår av det gamla samhället. Maos mål var att skapa ett nytt, socialistiskt Kina, fritt från utländskt inflytande och sociala orättvisor. Den här första perioden gick det bra för Mao och Kinas produktion i fabrikerna och bland bönderna ökade rejält.

Kampanjen Låt hundra blommor blomma (1956-1957)

En folkdomstol dömer en intellektuell

Hundra blommor-kampanjen (1956-1957): Inledningsvis uppmanade Mao högutbildade och andra samhällsmedborgare att öppet kritisera partiets politik och metoder under parollen "Låt hundra blommor blomma". Kampanjen var tänkt att förbättra partiets arbete. Men när kritiken riktades mot det kommunistiska systemet inom Maos parti slog Mao tillbaka med en motkampanj, som straffade kritikerna och byggde upp partiets kontroll. Många kritiker som lockats att säga sin åsikt i början av kampanjen, förföljdes, fängslades eller avrättades.

Det Stora språnget (1958-1962)

Under det "Stora språnget" dog fler än det föddes i Kina, enligt statistiken och propagandabild för dödandet av sparvar

Den första lyckade femårsplanen lockade Mao till ännu mer radikala reformer. Mao ville snabbt industrialisera Kina genom att mobilisera hela befolkningen i storskaliga jordbruks- och industriprojekt. Resultatet blev dock en enorm katastrof. Ineffektivitet, dålig planering och falska rapporter ledde till utbredd svält. Mest känt är utrotandet av sparvar i Kina, eftersom de åt den säd som spreds på fälten, enligt Mao. Men sparvarna åt främst insekter, inte säd. Utan sparvar kunde olika skadeinsekter som gräshoppor föröka sig obehindrat och äta upp skördarna. I slutändan ledde det stora språnget till den värsta hungerkatastrofen i historien med tiotals miljoner kineser som svalt ihjäl.

Kulturrevolutionen (1966-1976)

Teckning av Rödgardister och Folkdomstol (folkmobb) dömer intellektuell

Trots Stora Språngets misslyckande behöll Mao sin makt. I mitten av 1960-talet inledde han istället Kulturrevolutionen, en period av politisk rensning och socialt kaos. Mao uppmanade ungdomar, de så kallade rödgardisterna, att attackera alla som ansågs vara "kontrarevolutionära" eller "borgerliga". Kulturrevolutionen ledde till förföljelse, våld och förstörelse av kulturarv. Många högutbildade, som lärare och läkare. fängslades, torterades eller dödades.

Maos "Lilla röda" (Citaten från ordförande Mao Zedong)

Boken "Maos lilla röda"

Under Kulturrevolutionen blev Maos "Lilla röda", en samling av citat från Mao Zedong, ett verktyg för propaganda. Boken trycktes i enorma upplagor och distribuerades till hela befolkningen, särskilt till rödgardisterna. Den användes för att indoktrinera befolkningen med Maos ideologi och rättfärdiga Kulturrevolutionens våld och kaos. Maos "Lilla röda" blev en symbol för Mao. Att äga, läsa och citera från "Lilla röda" var inte bara rekommenderat, utan ett sätt att visa lojalitet till Mao och kommunistpartiet.

Maos död

När det gick rykten om att Mao var döende 1966 publicerads bilder där han simmade över floden Huang He, fast det har diskuterats om det verkligen är Mao på bilderna

Mao Zedong dog 1976, och hans död markerade slutet på en era i Kinas historia. Vissa hyllade honom som en revolutionär ledare som befriade Kina från utländskt förtryck och skapade ett enat och självständigt land. De menade att han lyckades minska analfabetismen, förbättra kvinnors rättigheter och bygga upp en grundläggande sjukvård.

Andra kritiserade Mao för sin hänsynslösa politik, som ledde till miljontals människors död och lidande. Låt hundra blommor blomma. Stora Språnget och Kulturrevolutionen var katastrofer som orsakade enorma sociala och ekonomiska skador. Hans personkult och totalitära styre undertryckte yttrandefriheten och den personliga friheten.

Efter Maos död öppnade Kina sina gränser för utländska investeringar, bönder kunde börja köpa tillbaka sin mark från staten och privata företag tilläts i vissa städer. Resultatet blev en enorm ekonomisk tillväxt, som lyft hundratals miljoner kineser ur fattigdom. Idag är Kina en ekonomisk stormakt med växande politiskt inflytande i världen.

Maos mausoleum, där kroppen fortfarande ligger

Källor

Becker, Jasper. (1996). Hungry Ghosts: Mao's Secret Famine. Free Press.

Fairbank, John King. (1992). China: A New History. Harvard University Press.

Meisner, Maurice. (1977). Mao's China: A History. Free Press.

Short, Philip. (2001). Mao: A Life. Henry Holt and Company.

Snow, Edgar. (1968). Red Star Over China. Grove Press.

Spence, Jonathan D. (1999). The Search for Modern China. W. W. Norton & Company.

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.