Åtgärder

Grekland, teatern

Från Skolbok

Ephesus Theater.jpg

Teatern i Efesos, där olika teaterstycken spelades upp för 2400 år sedan

De antika grekerna var inte kända för sina böcker. Nej, de var kända för sina dramer, sina teaterspel, och många har överlevt till vår tid. Orsaken till att pjäserna klarat sig så länge är att de fortsatte att sättas upp av romarna, efter att Greklands storhetstid tagit slut.

Efter romarnas storhetstid sparades manuskript med pjäserna av lärda muslimer och när sedan renässansen kom till Europa, och folk åter började intressera sig för antiken, återupptäcktes pjäserna. Många har gått förlorade genom historien. Några har bevarats och spelas på teatrar över hela världen än idag. Tre av de mest kända, som alla borde känna till, är: Kung Oidipus, Medea och Lysistrate.


Sofokles pjäs Kung Oidipus

Sphinx & Oedipus.jpg

Oidipus besvarar sfinxens gåtor

Pjäsen skrevs ungefär 420 år f.v.t. och bygger på en ännu äldre myt om Kung Oidipus.

Enligt myten föddes han som son till kungen och drottningen av det grekiska riket Thebe. När Oidipus föddes följde en profetia med honom, att han skulle döda sin pappa och gifta sig med sin mamma. För att inte detta ska ske sätts spädbarnet ut på en äng för att ätas av vilddjuren. Istället hittas han av en herde, som skänker spädbarnet till en annan grekisk kung och drottning som är barnlösa. När Oidipus sedan växer upp till en stark yngling får han åter höra profetian, men tror att den gäller adoptivföräldrarna. Därför flyttar han till Thebe, för att undvika sitt öde.

På vägen till Thebe kommer han i bråk med en gammal man om vem som ska väja för den andres kärra i en korsning. Bråket slutar med att Oidipus slår ihjäl den gamle, utan att veta att den gamle är hans riktiga pappa. Landet är utan kung men genom att besvara gåtor från en sfinx, ett djur med lejonkropp, örnvingar och människohuvud, visar han sig värdig kungatiteln och får gifta sig med Iokaste, änkan, drottningen, hans mor.

Pjäsen tar sin början 15 år efter bröllopet då landet drabbas av pest. Gudarna är arga eftersom kungens mördare inte straffats. En bit in i handlingen inser Oidipus att det är han som är mördaren. Profetian har gått i uppfyllelse. Hans mamma hänger sig när hon inser vad som hänt och själv petar han ut sina egna ögon för att straffa sig själv för det onda han gjort.Blind leds han ut ur Thebe av sin dotter Antigone, till Aten där han sedan dör.

Kung Oidipus är både en av historiens första deckare, där vi får ledtråd efter ledtråd tills sanningen blir uppenbar, liksom att pjäsen visar att ödet inte går att undkomma oavsett hur mycket man försöker.

”Kung Oidipus” är ett typiskt exempel på en tragedi, en pjäs som skapar sorgsna känslor hos dem som tittar på den.

Det finns en version av Oidipus på Youtube, men på engelska och utan svensk text: https://www.youtube.com/watch?v=H4jPcyBu0Rw


Euripides pjäs Medea

Medea - A. Gentileschi.jpg

Medea dödar sitt barn hon fått med Jason, för att skada honom mer än om hon dödat honom

Pjäsen skrevs 431 år f.v.t. inför Dionysosfestivalen.

Huvudpersonerna i pjäsen är hjälten Jason från det grekiska landet Korinth, och prinsessan Medea, i ett rike längs Svarta havets östra kust. Pjäsen bygger på en ändå äldre myt om Jason och hans jakt på ett fårskinn av rent guld.

Med hjälp av sina magiska kunskaper hjälper Medea Jason. När Medea och Jason tvingas fly jagar Medeas pappa kungen dem. Medea mördar sin bror för att försena pappans jakt. När de slutligen anländer till Korinth är inte längre Jason intresserad av Medea och deras gemensamma barn. Istället gifter han sig med en annan prinsessa. Medea mördar prinsessan och hennes pappa, och flyr sedan till Aten. Korinthierna dödar Jasons och Medeas barn som lämnades kvar.

Pjäsen utspelar sig ungefär tio år efter de två gift sig. I pjäsen är det Medea som dödar deras gemensamma barn, och barnamordet är pjäsens viktigaste händelse. Medea är ovanlig genom att huvudpersonen är en stark kvinna, som dessutom utmanar en opålitlig man. Det vanliga var att rollerna var ombytta och männen visades upp som starka, pålitliga hjältar medan kvinnorna var opålitliga och drevs av sina känslor.

”Medea” är även den ett typiskt exempel på en tragedi.

Medea finns på SVT:s "Öppet arkiv": https://www.svtplay.se/video/86gqbV4/medea-av-euripides


Aristofanes pjäs Lysistrate

Lysistrata Feature.jpg

Lysistrate omgiven av väninnor

Pjäsen skrevs 411 år f.v.t. när kriget mellan de grekiska stadsstaterna Aten och Sparta pågått nästan 20 år.

Lysistrate är en kvinna i Aten. Kvinnorna i antikens Grekland hade inte mycket att säga till om. Något de kunde bestämma över var sina kroppar, och Lysistrate uppmanar alla kvinnor att sexstrejka till dess att männen inser att det är bättre med fred och sex.

Till en början är kvinnorna tveksamma, men snart nog får Lysistrate med sig alla kvinnor på strejken. De strejkande stänger in sig i templet Akropolis, där Aten har sin stadskassa. När männen kommer och försöker få ut kvinnorna, vägrar de. Magistraten släpps dock in, en man som hanterar administrationen i riket. Han får sedan en lektion om hur viktigt det är att kvinnor får vara med sina män så mycket som möjligt, männen ska inte ut i krig utan stanna hemma och ta hand om sin familj, annars blir både männen och kvinnorna olyckliga.

En förhandlare kommer från Sparta och tillsammans med magistraten kommer de överens om att avsluta kriget. Det är bättre med sex än krig och död.

"Lysistrate" är ett typiskt exempel på en komedi, en pjäs som får dem som tittar på den att skratta mycket och ha roligt under pjäsens gång.

Lysistrate finns i SVT:s "Öppet arkiv": https://www.svtplay.se/video/KGryyyj/kvinnor-motstand-lysistrate


Källor

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.