Analysera historiska källor

Det står i läroplanen att du ska lära dig att "ställa frågor till historiska källor". Det kan låta konstigt att ställa frågor till texter, bilder, ljudinspelningar eller filmer, men det hjälper dig att förstå om det är en bra eller dålig källa du använder.

När du analyserar historiska källor gör du inte riktigt likadant som när du analyserar källor i andra ämnen. Istället gör du analysen steg för steg tills du kan avgöra om källan är en bra källa eller en dålig källa för ett arbete i historia. Detta gäller främst när dokument och texter används som källor, men bilder kan analyseras på samma sätt som texter. Det finns dock en annan, bättre, sida i Grundskoleboken om hur bilder analyseras: Analysera målningar och fotografier som historiska källor.

Steg 1 - vem, varför, när och typ

Börja med att analysera källan. Är det en primärkälla eller en sekundär källa? Det är viktigt för att avgöra hur troligt det är att det som står stämmer med verkligheten.

• En primär källa var på plats och såg det som hände med egna ögon. Den skrev ner det som hände i samband med händelsen eller inom en kort tid efteråt. Till primära källor räknas: dagboksanteckningar, statliga dokument, tidningsartiklar, brev, intervjuer, ljudinspelningar och tal. men även målningar, fotografier och filmer i direkt anslutning till händelsen. Hit räknas också udda saker som kläder, möbler och byggnader som är typiska för tiden.

En primär källa behöver inte vara en bra källa. Om det gått lång tid mellan händelsen och när minnet av den skrevs ner, är det en sämre primär källa än om den skrevs ner direkt vid händelsen.

• En sekundär källa har talat med någon som var där, eller har skrivit en bok med texter från andra böcker. Sekundära källor är ofta analyser av händelser, artiklar i uppslagsverk eller biografier om människors liv.

Fråga dig själv:

• vem skapade det här dokumentet?
• Varför skapades dokumentet?
• När skapades dokumentet?
• Är det en primär- eller en sekundär källa?

Steg 2 - bakgrunden

Nu har du fått fram:

• Författare
• Typ av källa
• När den skapades

Nu är det dags att göra en bakgrundskontgroll. Hur var samhället när källan skrevs? Vilka viktiga händelser skedde då?

Om du vet detta kan du också avgöra varför källan skapades. Det finns källor som inte har något syfte alls, som ett foto någon tagit av ett hus, men merparten av alla källor har någon form av syfte i bakgrunden. Du behöver veta den historiska bakgrunden inför nästa steg.

Tänk på att det som sågs normalt för några hundra år sedan, som slaveri eller att slå olydiga barn, betraktas annorlunda nu. Döm inte gamla tiders människor efter hur samhället ser ut i dag.

Steg 3 - fördjupa dig i innehållet

Först nu är det dags att dyka ner i innehållet och analysera det på allvar.

• Dyker det upp ord och uttryck du inte förstår? Slå upp dem i https://svenska.se/ . Många äldre ord har slutat användas dagligen i vårt språk. Fundera över varför författaren valt just de ord som finns i texten. Många ord har en speciell innebörd. En person kan vara lite annorlunda, eller grotesk. Orden får oss att tänka på olika vis.

Är det en teckning eller en målning du analyserar har konstnären ofta använt olika symboler som inte alltid är självklara.

• Fråga dig själv - vad är meningen med källan?

Steg 4 - varför har den skapats

Nu närmar vi oss slutet och kan ställa oss frågorna:

• Varför har källan egentligen skapats?
• Har den ett budskap?
• Vilken syn på samhället eller livet har den som skapade källan?
• Är den som skapade källan för- eller emot någonting? Märks det?

Alla dessa frågor behövs för att avgöra om den som skapat källan vill få oss som ser den, hör den eller läser den att ändra vad vi tycker eller tänker om saker och ting. Då som nu.

Steg 5 läsarnas reaktion

Slutligen ska du fundera över:

• För vem är källan skapad?
• Är källan en viktig historisk källa? Varför?
• Hur det är tänkt att de som läser, ser eller hör källan förväntas reagera.

Källkritik

När du använt källan i ett historiearbete ska du alltid ange källan tillsammans med dina funderingar kring om det är en bra eller en dålig källa. Detta kallas för "källkritik" med ett finare ord, Har du följt alla fem stegen för källan, ställt dina frågor till den och analyserat svaren du fått fram, är det inte längre svårt eller konstigt att skriva en bra källkritik.

Källkritik i läroplanen

Kom ihåg, källkritik är ett eget betygskriterie i läroplanen för grundskolan, ett betygskriterie som du måste bli bra på för att förtjäna de högre betygsstegen.

I Lgr22 för år 7-9 står det, utan värdeord:

Eleven ställer frågor till historiska källor och för (...) resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.

I parentesen står det sedan:

E= enkla (resonemang)

C= utvecklade (resonemang)

A= välutvecklade (resonemang)