Nakba
Från Skolbok
Nakba, eller Al-Nakba, är det arabiska ordet för katastrof. Det är palestiniernas namn på de händelser som tvingade 3/4 miljon palestinier i landsflykt. En katastrof som fortfarande påverkar politiken i Mellanöstern. men vad var det egentligen som hände? och varför?
Bakgrunden
För att förstå vägen fram till Nakba måste vi titta bakåt i historien, till tiden för första världskriget. Då var Palestina en del av det Osmanska imperiet, som skulle krympa till Turkiet sedan. Osmanerna stred på Tysklands sida under kriget, men det gick inte bra för dem och det fanns områden, som Palestina, som såg en möjlighet att göra sig fria och självständiga när Osmanernas armé stred på annat håll. Fler arabiska länder under osmanernas kontroll, förutom Palestina, tänkte sig samma sak. Därför var det logiskt att arabernas ledare samarbetade med Tysklands, och Osmanernas, fiende Storbritannien.
Vad var Storbritanniens krav?
Storbritannien och arabernas ledare, tillsammans med palestiniernas ledare, kom överens om att slåss tillsammans mot osmanerna och driva ut dem ur Mellanöstern. Som tack för den hjälpen skulle de olika arabländerna, och Palestina, bli självständiga stater. Redan då gjordes det upp planer om en arabisk federation där Palestina skulle ingå. Britterna var dock främst ute efter oljefälten i nuvarande Irak, samt Palestina, eftersom om de kunde kontrollera Palestina hade de samtidigt kontroll över Suezkanalen mellan Egypten och Sinaihalvön. Den kanalen var livsviktig för Storbritanniens transporter mellan hemlandet och den mest värdefulla brittiska kolonn, Indien. För att kunna behålla Palestina trots löftena till arabernas ledare vände de sig till den tredje parten i *Palestina, sionisterna.
Vilka var sionisterna?
Sionisterna ville att judar i hela världen skulle återvända till det land Jehovah gav Till Abraham för flera tusen år sedan. Ända från 1800-talet hade därför judar börjat flytta till Palestina under sionisternas slogan: "Nästa år i Jerusalem". Palestinierna, som levt i landet under hundratals år och byggt både byar och städer, lät judarna flytta in utan problem. Det gjorde att den judiska minoriteten stadigt blev större. Vid folkräkningen 1878 bodde 386 tusen muslimer i landet men bara 14 000 judar. De kristna i Palestina var drygt 40 000, men där ingick även kristna araber och palestinier.
