Andra världskriget, Sveriges roll
Från Skolbok
Sverige var officiellt neutralt under andra världskriget, men många historiker menar att vi inte var särskilt neutrala utan lika tyskvänliga i början av kriget som vi gillade de allierade mot lutet.
Krigsutbrottet
Vid krigsutbrottet september 1939 gick alla de olika politiska partierna ihop i en samlingsregering under Socialdemokraternas ledning, utom kommunistpartiet som ansågs för opålitligt. För att lugna folk gick Sveriges statsminister, Per Albin Hansson, ut i radio och berättade att vi inte behövde vara oroliga eftersom vår beredskap är god. Det var en ren lögn. Sverige led brist på i princip allt. Det bästa vi kunde hoppas på var att “rulla ihop oss som en igelkott”.
Med det menades att vi kunde försvara oss en kort tid - förhoppningsvis tillräckligt länge för att ingen skulle vilja anfalla oss.
Vinterkriget
När Sovjet anföll Finland november 1939 reste många svenskar över och slogs frivilligt mot sovjetunionen. Totalt 8000 svenskar var med. Sverige skickade även vapen och ammunition och en hel flygflottilj (F22) placerades i norra Finland. Stora delar av svenska armén flyttades samtidigt med järnväg till Norrland, om Sovjetunionen skulle få för sig att fortsätta västerut efter Finland erövrats.
Danmark och Norge
Den tyska erövringen av både Danmark och Norge 1940 kom helt oväntat. Vad skulle hända? Stod Sverige på tur?
Danskar försökte fly med båtar till Sverige över Öresund. Norrmän flydde över fjällen. Oftast respekterade tyskarna Sveriges gränser, men inte alltid. Till exempel oljetankern S/S Skytteren, som gick under norsk flagg, sänktes av tyska krigsfartyg utanför Måseskär 1942. Än idag utgör den fullastade, sjunkna tankern ett hot mot miljön på Västkusten.
Handeln med Tyskland
För att stoppa Tyskland innan de fått en chans att anfalla Sverige meddelade man den tyska ledningen att de svenska järngruvorna skulle sprängas om Tyskland försökte anfalla vårt land. Tyskland köpte mest järnmalm av alla länder från Sverige eftersom Tyskland behövde stål till krigsmakten. Som ett motkrav krävde Tyskland att Sverige skulle fortsätta med att leverera järnmalm till Tyskland, trots kriget. Tyskland sålde i sin tur stora mängder stenkol till Sverige som vi använde. Främst för ståltillverkning men även till uppvärmning och för framställning av lysgas till bl.a. Stockholms gatlyktor. Sverige krävde att få fortsätta köpa stenkol om Tyskland skulle få köpa järnmalm. Och så blev det.
Källor:
Bildkällor
Ala bilder är från Wikimedia Commons