Andra världskriget, Västeuropa 1940

Tyska soldater på motorcyklar

Fransmännen hade lärt sig läxan från första världskriget där franska armén marscherat rakt på den tyska. Istället förberedde Frankrike ett försvarskrig. Längs fransk-tyska gränsen hade en räcka fort byggts upp, "Maginotlinjen". Vid övningar tränade man på att gräva ner sig och bli kvar på samma plats. tanken var att franska armén skulle nöta ut den tyska mot sina skyttegravar. Men den tanken byggde på att franska soldater skulle möta tyska, så fungerade inte tyskarnas taktik med "blixtkrig" där stridsvagnarna rullade fram i grupp före soldaterna.

Förberedelserna

Hitler såg Frankrike som sin huvudmotståndare. Det var franska generaler och politiker som varit de som drev fram de hårdaste villkoren i Versaillesfördraget. Därför hade han gjort upp detaljerade planer över hur Frankrike skulle erövras.

Hösten 1939 kraschade ett tyskt kurirplan i det neutrala Belgien. I flygplanet fanns en kopia av hela Hitlers plan över det kommande anfallet på Frankrike. Hitler var tvungen att tänka om. En tysk general,Manstein, föreslog en kniptångsmanöver. En attack från norr genom Belgien och Nederländerna som lockade upp Frankrikes bästa soldater och den brittiska hjälpstyrkan. Sedan en attack av blixtkrigsmodell från nordöst, genom Ardennerna i Belgien, som skulle skära av alla möjligheter till förstärkning och hjälp. De allierade soldaterna skulle bli inringade och tvingas att ge upp. Utan de soldaterna till Frankrikes skydd skulle vägen ligga öppen till Paris och segern skulle uppnås på några veckor istället för flera år som under första världskriget.

Planen var vågad. Det krävdes att pansarvagnarna från nordost skulle rulla snabbare än soldaterna kunde marschera och det kunde riskera att tyskarnas egna pansarstyrkor blev omringade. Dessutom krävdes det att inte ett enda allierat flygplan flög in över Ardennerna i förväg och avslöjade de tyska förberedelserna.

De äldre tyska generalerna sa att det var en dålig idé och en alltför vågad plan, men Hitler var positiv. Just för att den var så vågad hade troligen fransmännen och britterna inget planerat försvar mot den. Dessutom kunde de går runt den hårt försvarade Maginotlinjen.,Terrängen i Ardennerna var visserligen svårframkomlig för pansarvagnar eftersom den var full av kullar och skog, men belgarna hade inget försvar alls mot Tyskland. där

10 maj 1940

Den 10 maj anföll Tyskland Nederländerna och Belgien. man använde blixtkrigstaktik. Viktiga flygfält togs med hjälp av fallskärmssoldater, långt bakom fiendelinjerna. Störtbombare förstörde järnvägslinjer och försvarsställningar innan de tyska soldaterna trängt fram. Pansarvagnar rullade i grupp i spetsen fraför infanteriet.

Attacken var våldsam. Nederländerna gav upp redan efter fyra dagar och attacken lockade upp britternas exepditionsstyrka och de bästa franska förbanden, precis som planerat.

13 maj rullade tyskarnas huvudstyrka ut ur Ardennerna och började en snabb marsch mot franska Atlantkusten. De allierade generalerna insåg vad som höll på att hända men kunde inte göra något åt det. Även i Frankrike användes blixtkrigstaktiken med bombplan som förstörde kommunikationen samtidigt som pansarvagnar rullade framåt snabbare än fiendens infanteri kunde marschera.

Den brittiska styrkan insåg att de inte kunde stå emot tyskarna och beordrades att lämna Frankrike. Något som fransmännen såg som förräderi. Vissa franska militärgrupper gav sig direkt till tyskarna, andra följde med britterna i deras flykt. De offrade allt tungt krigsmaterial som kanoner och brittiska pansarvagnar och andra fordon lämnades vid vägkanten när bensinen tog slut.. De flyende soldaterna styrdes ut mot kusten för att räddas tillbaka till England. De kom till hamnstaden Dunkerque, men där tog det stopp. Det fanns inga fartyg på plats som kunde ta soldaterna över Engelska kanalen.

Dunkerque, 26 maj till 4 juni

I det läget gick Englands premiärminister Winston Churchill ut med en begäran till alla med en båt, oavsett storlek att de skulle hjälpa soldaterna hem. Fritidsbåtar, segelbåtar, fiskebåtar... Allt som kunde ta sig över kanalen, behövdes för att få så många av soldaterna som möjligt tillbaka till England. Så genomfördes en av de märkligaste trupptransporterna under andra världskriget. Trots ständiga attacker från det tyska flygvapnet mot soldaterna på stränderna och mot båtar och fartyg ute till havs, räddades 338 000 soldater, men allt tungt krigsmaterial blev kvar i Frankrike.

Mot Paris

De tyska pansarvagnarna rullade vidare söderut mot Paris. Med sönderbombade telegrafstationer och järnvägar och med vanliga vägar fyllda av flyende civilpersoner gick det inte att samordna något försvar. Enstaka motståndsfickor slog tillfälligt tillbaka tyskarna, men försvaret var meningslöst. Den 14 juni marscherade de första tyska trupperna in i Paris, samma dag som regeringen flydde från huvudstaden.

Medan segrarna gick i parad längs Champs-Élysées rullade pansarvagnarna vidare söderut och slog ut de sista resterna av franskt försvar tillsammans med flygvapnet som hade totalt luftherravälde.

För att ytterligare förödmjuka fransmännen skrevs fredsavtalet mellan Tyskland och Frankrike under i samma järnvägsvagn som tyska generaler tvingats skriva under ett liknande dokument 1914.

Och sen?

Västeuropa hade fallit. Några länder i väst var neutrala, som Irland, Schweiz och Sverige. Andra var under fascistisk kontroll som Italien och Spanien. Endast Storbritannien gjorde fortfarande aktivt motstånd, men de var isolerade på sina öar. Att försöka göra en landstigning i England var både svårt och farligt. Tyskkland hade den tidens största flygvapen. Göring, flygvapnets ledare, lovade att hans bombplan skulle bomba engelsmännen till att ge sig.

Medan tyska bombplan vände nosarna mot London vände sig Hitler österut. Mot Östeuropa och Sovjetunionen. Han ville fortfarande ha "lebensraum.." till det tyska folket och det enda som hindrade honom var Sovjetunionen.

Källor

http://www.bbc.co.uk/history/worldwars/wwtwo/fall_france_01.shtml

Bildkällor

samtliga bilder från Wikimedia Commons.