Andra världskriget, Västeuropa 1940: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 25: | Rad 25: | ||
13 maj rullade tyskarnas huvudstyrka ut ur Ardennerna och började en snabb marsch mot franska Atlantkusten. De allierade generalerna insåg vad som höll på att hända men kunde inte göra något åt det. Även i Frankrike användes blixtkrigstaktiken med bombplan som förstörde kommunikationen samtidigt som pansarvagnar rullade framåt snabbare än fiendens infanteri kunde marschera. | 13 maj rullade tyskarnas huvudstyrka ut ur Ardennerna och började en snabb marsch mot franska Atlantkusten. De allierade generalerna insåg vad som höll på att hända men kunde inte göra något åt det. Även i Frankrike användes blixtkrigstaktiken med bombplan som förstörde kommunikationen samtidigt som pansarvagnar rullade framåt snabbare än fiendens infanteri kunde marschera. | ||
Den brittiska styrkan insåg att de inte kunde stå emot tyskarna och beordrades att lämna Frankrike. Något som fransmännen såg som förräderi. Vissa franska militärgrupper gav sig direkt till tyskarna, andra följde med britterna i deras flykt. De offrade allt tungt krigsmaterial som kanoner och brittiska pansarvagnar och andra fordon lämnades vid vägkanten när bensinen tog slut.. De flyende soldaterna styrdes ut mot kusten för att räddas tillbaka till England. De kom till hamnstaden Dunkerque, men där tog det stopp. Det fanns inga fartyg på plats som kunde ta soldaterna över Engelska kanalen. | |||
I det läget gick Winston Churchill ut med en begäran att alla med en båt vid kusten, oavsett storlek. Fritidsbåtar, segelbåtar, fiskebåtar... Allt som kunde ta sig över kanalen, behövdes för att få hem så många av britterna som möjligt. Så genomfördes en av de märkligaste trupptransporterna under andra världskriget. Trots ständiga attacker från det tyska flygvapnet mot soldaterna på stränderna och mot båtar och fartyg ute till havs, räddades 338 000 soldater mellan 26 maj och 4 juni. Men allt tungt krigsmaterial blev kvar i Frankrike. | |||
==Källor== | ==Källor== | ||
Versionen från 26 december 2018 kl. 10.16
Tyska soldater på motorcyklar
Fransmännen hade lärt sig läxan från första världskriget där franska armén marscherat rakt på den tyska. Istället förberedde Frankrike ett försvarskrig. Längs fransk-tyska gränsen hade en räcka fort byggts upp, "Maginotlinjen". Vid övningar tränade man på att gräva ner sig och bli kvar på samma plats. tanken var att franska armén skulle nöta ut den tyska mot sina skyttegravar. Men den tanken byggde på att franska soldater skulle möta tyska, så fungerade inte tyskarnas taktik med "blixtkrig" där stridsvagnarna rullade fram i grupp före soldaterna.
Förberedelserna
Hitler såg Frankrike som sin huvudmotståndare. Det var franska generaler och politiker som varit de som drev fram de hårdaste villkoren i Versaillesfördraget. Därför hade han gjort upp detaljerade planer över hur Frankrike skulle erövras.
Hösten 1939 kraschade ett tyskt kurirplan i det neutrala Belgien. I flygplanet fanns en kopia av hela Hitlers plan över det kommande anfallet på Frankrike. Hitler var tvungen att tänka om. En tysk general,Manstein, föreslog en kniptångsmanöver. En attack från norr genom Belgien och Nederländerna som lockade upp Frankrikes bästa soldater och den brittiska hjälpstyrkan. Sedan en attack av blixtkrigsmodell från nordöst, genom Ardennerna i Belgien, som skulle skära av alla möjligheter till förstärkning och hjälp. De allierade soldaterna skulle bli inringade och tvingas att ge upp. Utan de soldaterna till Frankrikes skydd skulle vägen ligga öppen till Paris och segern skulle uppnås på några veckor istället för flera år som under första världskriget.
Planen var vågad. Det krävdes att pansarvagnarna från nordost skulle rulla snabbare än soldaterna kunde marschera och det kunde riskera att tyskarnas egna pansarstyrkor blev omringade. Dessutom krävdes det att inte ett enda allierat flygplan flög in över Ardennerna i förväg och avslöjade de tyska förberedelserna.
De äldre tyska generalerna sa att det var en dålig idé och en alltför vågad plan, men Hitler var positiv. Just för att den var så vågad hade troligen fransmännen och britterna inget planerat försvar mot den. Dessutom kunde de går runt den hårt försvarade Maginotlinjen.,Terrängen i Ardennerna var visserligen svårframkomlig för pansarvagnar eftersom den var full av kullar och skog, men belgarna hade inget försvar alls mot Tyskland. där
10 maj 1940
Den 10 maj anföll Tyskland Nederländerna och Belgien. man använde blixtkrigstaktik. Viktiga flygfält togs med hjälp av fallskärmssoldater, långt bakom fiendelinjerna. Störtbombare förstörde järnvägslinjer och försvarsställningar innan de tyska soldaterna trängt fram. Pansarvagnar rullade i grupp i spetsen fraför infanteriet.
Attacken var våldsam. Nederländerna gav upp redan efter fyra dagar och attacken lockade upp britternas exepditionsstyrka och de bästa franska förbanden, precis som planerat.
13 maj rullade tyskarnas huvudstyrka ut ur Ardennerna och började en snabb marsch mot franska Atlantkusten. De allierade generalerna insåg vad som höll på att hända men kunde inte göra något åt det. Även i Frankrike användes blixtkrigstaktiken med bombplan som förstörde kommunikationen samtidigt som pansarvagnar rullade framåt snabbare än fiendens infanteri kunde marschera.
Den brittiska styrkan insåg att de inte kunde stå emot tyskarna och beordrades att lämna Frankrike. Något som fransmännen såg som förräderi. Vissa franska militärgrupper gav sig direkt till tyskarna, andra följde med britterna i deras flykt. De offrade allt tungt krigsmaterial som kanoner och brittiska pansarvagnar och andra fordon lämnades vid vägkanten när bensinen tog slut.. De flyende soldaterna styrdes ut mot kusten för att räddas tillbaka till England. De kom till hamnstaden Dunkerque, men där tog det stopp. Det fanns inga fartyg på plats som kunde ta soldaterna över Engelska kanalen.
I det läget gick Winston Churchill ut med en begäran att alla med en båt vid kusten, oavsett storlek. Fritidsbåtar, segelbåtar, fiskebåtar... Allt som kunde ta sig över kanalen, behövdes för att få hem så många av britterna som möjligt. Så genomfördes en av de märkligaste trupptransporterna under andra världskriget. Trots ständiga attacker från det tyska flygvapnet mot soldaterna på stränderna och mot båtar och fartyg ute till havs, räddades 338 000 soldater mellan 26 maj och 4 juni. Men allt tungt krigsmaterial blev kvar i Frankrike.
Källor
http://www.bbc.co.uk/history/worldwars/wwtwo/fall_france_01.shtml
Bildkällor
samtliga bilder från Wikimedia Commons.

