Växthuseffekten: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Allt börjar med solstrålningen. | Allt börjar med solstrålningen. | ||
[[File:Solar AM0 spectrum with visible spectrum background (en).png|600px]] | |||
''Synligt ljus är "regnbågen", i spektrumet. Resten är osynligt för våra ögon.'' | |||
Solen skickar ut strålning i olika ''våglängder''. Det mesta av strålningen finns inom det vi kallar ''synligt ljus''. Det är där vi ser olika färger (se bild). Men solen skickar också ut strålning med både högre ''frekvens'' och lägre ''frekvens'' än synligt ljus. Det kallas även ''kortvågig strålning'' och ''långvågig'' strålning. Mängden solstrålningen med hög frekvens är mindre än 10% av all solstrålning, men eftersom strålarna innehåller mer och mer energi ju högre frekvens de har är de högfrekventa strålarna viktiga. Det är främst de som träffar jorden. | Solen skickar ut strålning i olika ''våglängder''. Det mesta av strålningen finns inom det vi kallar ''synligt ljus''. Det är där vi ser olika färger (se bild). Men solen skickar också ut strålning med både högre ''frekvens'' och lägre ''frekvens'' än synligt ljus. Det kallas även ''kortvågig strålning'' och ''långvågig'' strålning. Mängden solstrålningen med hög frekvens är mindre än 10% av all solstrålning, men eftersom strålarna innehåller mer och mer energi ju högre frekvens de har är de högfrekventa strålarna viktiga. Det är främst de som träffar jorden. | ||
| Rad 26: | Rad 28: | ||
När de kortvågiga ljusstrålarna landar på ett fast föremål som en sten eller en väg värms föremålet upp. När det värms upp utstrålar föremålet långvågig strålning i form av värme. På tekniskt språk säger man inte värme utan man pratar om ''infraröd strålning''. Kort sagt: de kortvågiga strålarna har omvandlats till långvågiga, infraröda strålar. | När de kortvågiga ljusstrålarna landar på ett fast föremål som en sten eller en väg värms föremålet upp. När det värms upp utstrålar föremålet långvågig strålning i form av värme. På tekniskt språk säger man inte värme utan man pratar om ''infraröd strålning''. Kort sagt: de kortvågiga strålarna har omvandlats till långvågiga, infraröda strålar. | ||
[[File:Infrared Wolves (12611657165).jpg|600px]] | |||
''Med en värmekamera kan man se hur mycket infraröd strålning som strålar ut från t.ex. | ''Med en värmekamera kan man se hur mycket infraröd strålning som strålar ut från t.ex. en varg.'' | ||
''Ju rödare färg, desto varmare. Ju mörkare, desto kallare.'' | ''Ju rödare färg, desto varmare. Ju mörkare, desto kallare.'' | ||
| Rad 35: | Rad 37: | ||
När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den kortvågiga strålningen, stoppar den långvågiga infraröda strålningen. Atmosfären värms upp och reflekterar värmestrålningen tillbaka till jordytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för ''växthuseffekten''. | När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den kortvågiga strålningen, stoppar den långvågiga infraröda strålningen. Atmosfären värms upp och reflekterar värmestrålningen tillbaka till jordytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för ''växthuseffekten''. | ||
[[File:Verstärkung des Treibhauseffekts.png|600px]] | |||
''Växthuseffekten, förenklat schema'' | ''Växthuseffekten, förenklat schema'' | ||
| Rad 46: | Rad 48: | ||
Du kan själv kontrollera om ett mörkare underlag blir varmare genom att känna på en asfaltsväg en solig sommardag. Asfalten är het. Om du istället tar på gräsmattan bredvid asfalten är den mycket svalare. Asfalt har alltså ett lågt ''albedo''. | Du kan själv kontrollera om ett mörkare underlag blir varmare genom att känna på en asfaltsväg en solig sommardag. Asfalten är het. Om du istället tar på gräsmattan bredvid asfalten är den mycket svalare. Asfalt har alltså ett lågt ''albedo''. | ||
[[File:Ice albedo feedback.jpg|400px]] | |||
''Ju mer is vi har på jorden desto mer kortvågiga strålar blir inte omvandlade till värmestrålning'' | ''Ju mer is vi har på jorden desto mer kortvågiga strålar blir inte omvandlade till värmestrålning'' | ||
'' | ''När mängden is på nordpolen minskar, ökar temperaturen, som gör att mer is försvinner, så temperaturen ökar ännu mer osv..'' | ||
'''Växthusgaserna''' | '''Växthusgaserna''' | ||
[[File:Incoming monsoon clouds over Arizona.jpg|600px]] | |||
''Moln och vattenånga är den gas i atmosfären som stoppar mest värmestrålning'' | ''Moln och vattenånga är den gas i atmosfären som stoppar mest värmestrålning'' | ||
| Rad 66: | Rad 68: | ||
Olika molntyper har olika effekt. Låga ''cumulusmoln'' av den sort som ser ut som bomulllstussar på sommaren stoppar solstrålningen samtidigt som molnen får värmestrålning från marken att studsa tillbaka och gör jorden varmare på natten men svalare på dagen, medan ''cirrusmoln'' som finns högre upp i atmosfären stoppar mer av den högfrekventa strålningen och gör att jorden blir varmare både på natten och på dagen. | Olika molntyper har olika effekt. Låga ''cumulusmoln'' av den sort som ser ut som bomulllstussar på sommaren stoppar solstrålningen samtidigt som molnen får värmestrålning från marken att studsa tillbaka och gör jorden varmare på natten men svalare på dagen, medan ''cirrusmoln'' som finns högre upp i atmosfären stoppar mer av den högfrekventa strålningen och gör att jorden blir varmare både på natten och på dagen. | ||
[[File:Cloud types.jpg|600px]] | |||
''De vanligaste typerna av moln'' | |||
'''Koldioxid''': En annan viktig växthusgas är koldioxid. Den skapas vid förbränning av t.ex. olja, stenkol och bensin. Problemet är att lagren i jorden av olja, stenkol och bensin har byggts på under årmiljoner, medan vi bränner upp dem på något århundrade. Då ökar mängden koldioxid i atmosfären jättesnabbt. Här under ser du hur temperatur och mängden koldioxid i atmosfären hänger ihop: | '''Koldioxid''': En annan viktig växthusgas är koldioxid. Den skapas vid förbränning av t.ex. olja, stenkol och bensin. Problemet är att lagren i jorden av olja, stenkol och bensin har byggts på under årmiljoner, medan vi bränner upp dem på något århundrade. Då ökar mängden koldioxid i atmosfären jättesnabbt. Här under ser du hur temperatur och mängden koldioxid i atmosfären hänger ihop: | ||
[[File:20051029 Belchatow power station.jpg|600px]] | |||
''Polskt kolkraftverk'' | |||
| Rad 75: | Rad 82: | ||
'''Metan''': En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material som träd, buskar och djur ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att förvärra växthuseffekten. | '''Metan''': En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material som träd, buskar och djur ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att förvärra växthuseffekten. | ||
[[File:CH4 NOAA 2007 movie.gif|400px]] | |||
'' | ''Metanutsläpp på jorden sommaren 2007, ju rödare desto värre. Sibirien är värst'' | ||
Vissa forskare är rädda för att när temperaturen går upp för mycket kommer den frusna jorden i Sibirien och Kanada att börja töa upp för första gången sedan början av den senaste istiden. I de jordarna finns mängder med organiskt material som inte kunnat ruttna eftersom det varit nedfryst. Forskarna är rädda för situationen när allt det materialet ruttnar samtidigt. Då sprids enorma mängder metan ut i atmosfären, något som ökar temperaturen på jorden rejält vilket får ändå mer frusen jord att tina upp så mer organiskt material börjar ruttna så jordens temperatur ökar ändå mer osv. | Vissa forskare är rädda för att när temperaturen går upp för mycket kommer den frusna jorden i Sibirien och Kanada att börja töa upp för första gången sedan början av den senaste istiden. I de jordarna finns mängder med organiskt material som inte kunnat ruttna eftersom det varit nedfryst. Forskarna är rädda för situationen när allt det materialet ruttnar samtidigt. Då sprids enorma mängder metan ut i atmosfären, något som ökar temperaturen på jorden rejält vilket får ändå mer frusen jord att tina upp så mer organiskt material börjar ruttna så jordens temperatur ökar ändå mer osv. | ||
[[File:Cows closing the road.jpg|600px]] | |||
'' | ''Idisslande djur, som kor getter och får, sprider mycket metan i atmosfären när de rapar.'' | ||
'''Vad är det värsta som kan hända?''' | '''Vad är det värsta som kan hända?''' | ||
Det allra värsta som kan hända är att temperaturen på jorden går upp så mycket att haven torkar ut. | Det allra värsta som kan hända är att temperaturen på jorden går upp så mycket att haven torkar ut. Det skulle innebära slutet på den jord vi är vana vid. Livet skulle vara kvar och efter några årmiljoner skulle antagligen jordens temperatur gå ner igen, men inget annat än enkla livsformer som skalbaggar och maskar skulle antagligen kunna överleva. På planeten Venus är det så just nu. Temperaturen är så hög på grund av växthuseffekten att inget liv kan existera på planetens yta. | ||
| Rad 99: | Rad 106: | ||
'''Vad säger forskarna?''' | '''Vad säger forskarna?''' | ||
Det finns några få forskare som påstår att jorden inte blir varmare på grund av människornas förorening av atmosfären utan att det beror på naturliga orsaker. Merparten av alla världens forskare är dock överens om att jorden blir varmare eftersom vi förbränner olja, stenkol och | Det finns några få forskare som påstår att jorden inte blir varmare på grund av människornas förorening av atmosfären utan att det beror på naturliga orsaker. Merparten av alla världens forskare är dock överens om att jorden blir varmare eftersom vi förbränner olja, stenkol och naturgas i en takt jorden aldrig tidigare varit utsatt för. Sambandet mellan den ökande koldioxidhalten i atmosfären och hur mycket världens temperatur går upp sammanfaller alldeles för tydligt för att man skall kunna tro att något annat än mänsklig verksamhet orsakar temperaturökningen på jorden. | ||
[[File:Donald Trump (25218642186).jpg|400px]] | |||
''Bland annat USA:s president Donald Trump tror att klimatförändringen är en myt'' | ''Bland annat USA:s president Donald Trump tror att klimatförändringen är en myt'' | ||
| Rad 145: | Rad 152: | ||
===Bildkällor=== | ===Bildkällor=== | ||
Samtliga bilder från Wikimedia Commons. | |||
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ||
[[Kategori:Geografi]] | [[Kategori:Geografi]] | ||
Versionen från 15 september 2024 kl. 18.33
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin